Sveriges föråldrade lagstiftning får drönarindustrin att störtdyka

Fornuft_ingress1Debatten har varit livlig angående drönarfarkoster. I fredags avkunnade Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, sin dom att drönare ska klassas som övervakningskameror. Detta sedan ett företag ansökt om att få fotografera med drönare och prövat frågan till högsta instans.

Börsfall på grund av föråldrad lagstiftning
De svenska drönarbolagen Intuitive Aerial, Fastout och Cybaero reagerar negativt då svenska OMX öppnade på måndagsmorgonen. Sistnämnda föll vid börsens öppnande initialt med 46%. Halva bolagets börsvärde blev alltså uppätet på grund av de föråldrade svenska lagarna. Troligtvis kommer bolagen att återhämta sig något under dagen, men att det råder extrem nedgång i börsvärdena råder det inga tvivel om. Det rapporteras om att 3000 arbetstillfällen kan försvinna och medias bevakning av olika händelser också kommer att bli mer begränsad. Är det rimligt att att en lag som i sin grund är skriven på 70-talet ska kunna slå ut en hel bransch? Sannerligen inte.

Är uppsåtet att övervaka?
En intressant fråga och svar på Datainspektionens webbplats är:
“Måste jag söka om tillstånd för att sätta upp en kamera som inte kan identifiera personer?”

Datainspektionens svar på detta är:
Om kameran inte kan användas för personövervakning (att kunna identifiera personer), omfattas övervakningen inte av kameraövervakningslagen. Det finns då enligt den lagen inga hinder mot att sätta upp en webbkamera.

Viktigt är dock att komma ihåg att för att personövervakning ska kunna ske krävs det inte att ansikten går att urskilja och känna igen på bilderna. Om man med andra kännetecken, till exempel hur en person rör sig eller vad en person har på sig, utan större osäkerhet kan skilja en person från en annan, är det fråga om personövervakning enligt lagen och tillstånd krävs. Bedömningen ska göras utifrån kamerans “bästa läge”, det vill säga innan kameran på olika sätt begränsas i sin kapacitet genom att till exempel ställa in skärpan på ett visst sätt eller endast visa en bild i minuten.

Förbud endast för att du har möjlighet att övervaka
Då kommer vi till den stora frågan. Om en drönare flygs till högsta tillåtna höjd (120 meter) och man tar ett fotografi över ett naturskönt område, är det då möjligt att urskilja en persons ansikte? Svaret är nej. Domen är alltså baserad på att drönare KAN användas som övervakningskamera. Det är nästan att likställa med lagen om TV-innehav. Du behöver inte titta på SVT eller UR på din TV, men du KAN och har möjlighet att titta på dessa kanaler. Är detta inte att sätta den individuella personens ansvar ur spel? Det finns nämligen redan lagar som reglerar drönarflygning med bland annat så kallade förbjudna zoner där lufttrafik förekommer.

För att sammanfatta det hela lite kort tar jag följande exempel. Om jag åker upp i en skylift och fotograferar kan jag inte dömas för att bryta mot lagen. Skulle jag däremot samtidigt flyga en drönare precis bredvid mig uppe i skyliften, då blir det smisk på fingrarna. Som ni förstår så håller inte lagen. Drönare borde inte i princip totalförbjudas bara för att de KAN användas som övervakningskameror. En inspelningsapparat KAN användas för att avlyssna folk. Inte förbjuds diktafoner för den sakens skull.

Den 28 februari 2017 ska regeringen presentera en utredning vid namn “Möjligheten att kameraövervaka”. Där bör vi kunna vänta oss att förändringar kommer att ske vad gäller lagstiftningen om drönare. Än är alltså inte sista ordet sagt…

Debatten har varit livlig angående drönarfarkoster. I fredags avkunnade Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, sin dom att drönare ska klassas som övervakningskameror. Detta sedan ett företag ansökt om att få fotografera med drönare och prövat frågan till högsta instans. Börsfall på grund av föråldrad lagstiftning De svenska drönarbolagen Intuitive Aerial, Fastout och Cybaero reagerar negativt då svenska OMX…

Kommentera utan Facebook