Foto: Privat

Brottsutvecklingen i Sverige har på senaste åren fått allt mer kulturella förtecken särskilt kyrkor har varit utsatta för både klotter men även skadegörelse där man i ex. Karlskrona slog sönder en orgel nattetid. Svenska kyrkan förde även en diskussion hur lämpligt det var att visa sitt kors efter att facebookgruppen #Mittkors blivit stor. Bakgrunden var att en präst fick halsen avskuren när han firade mässa, vilket gjorde att människor helt enkelt publicerade selfies med kors till stöd. På samma sätt kan det idag vara förenligt med livsfara att bära den judiska kippan (en liten mössa på huvudet) på offentlig plats. I Skåne under kvällen blev en bil attackerad och fick sin baklucka sönderrepad eftersom det suttit ett kors fastklistrat, vad är det för människor som inte kan tolerera andra människors tro? För många människor är det mycket vanligt och förenat med tur att ha ett kors någonstans i eller på bilen, dvs. att man ska klara sig från olyckor när man kör på vägarna.

När så pass mycket religösa attacker sker är det rimligt att se över hur vanliga dessa attacker är, samt vad de primärt beror på, vem som gör dem samt om det finns skäl att ändra lagar för att sändra en tydligare signal. Kanske bör skadegörelse vara än mer allvarligt ur juridisk synpunkt om det har religiösa förtecken eftersom vederbörande tar strid mot både yttrande- och religionsfriheten? Kanske bör man även genomföra liknande lagstiftning för den som ger sig på andras politiska tält, möten eller fordon som ex. under Almedalen där föreningen Vänskapsförbundet Sverige-Israels tält fick utstå både skadegörelse och fysiska attacker.

Är det verkligen rimligt att den som repar bil med politisk reklam, sliter ner samma budskap på bussar eller förstör någons bilruta för att det hänger ett kors endast döms till skadegörelse när det finns högre värden att försvara i sammanhanget? Står vi verkligen upp för våra grundlagar om vi ser mellan fingrarna på denna typ av brottslighet? Vad tycker du? Kommentera gärna nedan.

Av Ian Fernheden

Ian Fernheden är sedan 2015 chefredaktör för tidskriften Konservativa Förnuft. Ian har en kandidatexamen i internationell ekonomi men brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst och sann kultur så som klassisk musik. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren, är lyrisk tenor och dykare när han inte skriver artiklar. Sedan november 2022 är Ian kommunalråd för Kristianstad kommun och förste vice ordförande i kommunstyrelsen, vice ordförande för kyrkorådet i Kristianstads pastorat och är även invald som ledamot av både fullmäktige i Kristianstads kommun och Region Skåne för Sverigedemokraterna.

Kommentera utan Facebook