Gunnar Hökmark Foto: Europaparlamentet

Fornuft_ingress1I veckan kom Gunnar Hökmark (M) med en debattartikel att vi skulle låna 35 miljarder SEK för att upprusta försvaret. Det är helt rimligt att vi bör upprusta för att ha en fungerande försvarsfunktion, men detta ska inte göras med lånade pengar. Rimligen skär man på kostnadssidan och hittar dessa 35 miljarder, förslagsvis börjar man titta på skenande migrationskostnader , onödiga kommissioner och andra utredningar. Behöver vi verkligen 349 stycken knapptryckare när alla ändå förväntas följa partiledningarna? Måste finnas en massa saker med låg nyttoeffekt per skattekrona som kan konsumeras bättre. När vi inte står under direkt hot från främmande makt mer än att de petar lite och visar sig vid gränsen måste vi ha tillräckligt med is i magen och inte handla i panik.  

Donald Trump som riskfaktor?
Hökmark gör i sin debattartikel bedömningen att den transatlantiska länken blivit osäker. Visserligen har Trump gjort några uttalanden om NATO, men vad har han egentligen sagt? B la har han sagt att de som skuldsatt land måste få andra nationer att betala för det amerikanska skydd de har vilket inte är något som borde vara orimligt. Dessutom har han givit uttryck för att alla stater bör avsätta minst 2 % av BNP till försvaret, där flera stater idag ligger runt 1 %. Nettoeffekten av Trumps förslag bör istället tolkas som att han vill stärka de egna ländernas försvarskapacitet istället för att stödja sig gratis på USA. Det faktum att han inte uteslutit att använda kärnvapen i en händelse av ett kärnvapenkrig i Europa, borde kanske “sända en signal” (något som numera är politiskt populärt) om att man inte ska dra för stora slutsatser av oron kring den transatlantiska länken. Dessutom borde vi låta Trump tillträda och se vilken linje han tar, en rad uttalanden tycks skilja pre respektive post election. Utsikterna för bra samtal mellan Putin och Trump ser än så länge goda ut, vilket borde kunna leda till en nedtrappning av läget.

Hökmarks prioriteringar
I övrigt ser Hökmark ut att ha en god uppfattning om vad som materiellt behöver göras, och vilka förband som bör få vad. Det faktum att vi inte kan nedkämpa ubåtar effektivt är problematiskt, vi bör självklart kunna försvara vår suveränitet även under under ytan. Våra korvetter bör även kunna skjuta på flygplan, “sitting ducks” tenderar annars att ha en kort levnadstid i strid. Förslagsvis bör vi också försöka hitta möjligheter att avyttra gamla Gripenplan, det måste väl finnas någon stat i tredje världen som är intresserad av att köpa gedigna flygplan på reapris? Det är viktigt att vi inte ägnar oss åt kapitalförstöring, utan istället avyttrar om vi har möjlighet att få betalt för dem. 

Vi bör dock vara tydliga med att understryka vår alliansfrihet och eftersträva goda relationer både väst och öst. Sverige behöver en ny Dag Hammarskjöld och inte en svensk NATO-anslutning.

Av Ian Fernheden

Ian Fernheden är sedan 2015 chefredaktör för tidskriften Konservativa Förnuft. Ian har en kandidatexamen i internationell ekonomi men brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst och sann kultur så som klassisk musik. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren, är lyrisk tenor och dykare när han inte skriver artiklar. Sedan november 2022 är Ian kommunalråd för Kristianstad kommun och förste vice ordförande i kommunstyrelsen, vice ordförande för kyrkorådet i Kristianstads pastorat och är även invald som ledamot av både fullmäktige i Kristianstads kommun och Region Skåne för Sverigedemokraterna.

Kommentera utan Facebook