Under presskonferensen är det tydligt att Annie Lööf (C) är en mycket hänsynslös retoriker, en mycket oärlig politiker som inte tvekar en sekund för att vinkla verkligheten till andras nackdel. Det är ingen hemlighet att ObF-redaktionen inte har mycket övers för Vänsterpartiet ideologiskt, däremot bör de behandlas med respekt utifrån demokrati; vilket är särskilt viktigt när Lööf har en mycket auktoritär retorik. Uppenbart menar hon på fullt allvar att Sjöstedt måste ta ansvar för den Januariöverenskommelse (dvs. maktkartell) S+MP+C+L slutit och som särskilt understryker att vänstern ska utestängas från inflytande; ett uttalande som tar aktiv strid mot demokrati.
Ansvarig är man över de överenskommelser man själv slutit
Det naturliga hade varit att Vänsterpartiet bjudits in till bordet och fått garantier för vilka ramar de kan tänka sig stötta en Löfven II-regering, sedan hade övriga partier fått hitta sin uppgörelse inom dessa ramar. I det läget hade man rimligen kunnat avkräva Vänsterpartiet att rösta för den överenskommelsen. Det är lika naturligt som att man vid en flygresa är ansvarig för sin bagageväska, och att planet inte kan lyfta om inte ansvarig passagerare är ombord. Att som Lööf utmåla säkerhetsvakten Sjöstedt (V) som Svarte-Petter om han inte släpper ombord deras väskor utan att få undersöka dem, är en minst sagt anmärkningsvärd uppfattning. När väskornas innehåll ligger mycket långt ifrån vad säkerhetsvakt Sjöstedt kan acceptera, och han dessutom ska upphöjas som ansvarig; säger en del om vad Lööf är för en typ av politiker.
Sverige förtjänar ett extraval eftersom många positioner förflyttats så kapitalt. Annie Lööfs väljare förtjänar det särskilt. Det är säkert så att många av de som röstat på Lööf gjort det för att man gillat närodlad profil, en stark kvinna, HBTQ-frågor men att man velat ha en borgerlig regering; eftersom man inte är socialdemokrater. När Centern utmålat sig starkt i valrörelsen som ett högerparti, visar sig vara ett vänsterparti; och Lööfs retorik är så ohederlig är det troligt att Centern skulle straffas hårt i ett extraval. Den här redaktionen hade därför gärna sett två snabba omröstningar, och att man faktiskt låter Svenska folket svara om de verkligen har förtroende för de man tidigare röstat på; särskilt Lööf resp. Björklund. En ny riksdag med ett minskat antal partier, hade med all säkerhet förenklat den parlamentariska situationen.