Bland många kommunister och övrigt förvirrade människor tycks man tro att Karl XII står nära nazismen, ett minst sagt sorgligt sätt att se på verkligheten eller historien; förutom att det är ren historierevisionism (dvs. lögn). Kung Karl försvarade Sverige när Ryssland, Polen och Danmark tillsammans enades om att krossa Sverige, där han i ett antal slag slog både Danmark och Polen och slöt separatfreder med dessa. För att sedan försöka slå ryssen, vilket senare ledde till nederlag i Poltava. Att skända Gustaf Cederströms kända tavla Karl XII liktåg genom att klistra märken att det är okej att döda nazister är inte bara fullständigt historielöst, det är att skända en av vårt lands heligaste kulturskatter; men i ett land där kända politiker som Mona Sahlin förkunnar att vi saknar kultur är det kanske fullt normalt… vi får nämligen inte smartare människor än de vi röstar fram.
Karl XII anföll inte Ryssland, de anföll oss
Tittar man på Hitler och Napoleon ska man veta att dessa två anföll Ryssland, medans Sverige försvarade sig mot densamme. Bortser man från slagen mot August den Starke av Polen som innehöll ryska förband, besegrade Karl XII Tsar Peter vid Narva; ett slag där Ryssland var mycket starkare än Sverige. Att kung Karl sedan fortsatte djupare in i Ryssland handlade om att flytta gränserna tillräckligt långt fram för att nå ett bra förhandlingsläge om fred; för det måste man veta att dåtidens krig fungerade ungefär som amerikansk fotboll där syftet handlade om att förbättra sina utgångslägen.
Det är normalt och inte extremt att hylla Karl XII!
Att nazisterna tycks vara en av få grupper som vågar säga att man tycker Karl XII var en bra kung utifrån utgångsläget är väl en av få aspekter där man kan säga att de har rätt i sak. Alla svenskar borde rimligen instämma i att han gjorde mer för Sverige än vad många kungar gjort, givet utgångsläget hade Sverige precis som Polen senare blev kunnat bli ett land som försvann från kartan; istället lyckades han till stor del bevara det svenska riket till 1809 då Gustav IV Adolf förlorade Finland. När våra tre grannländer Danmark (och Norge), Ryssland och Polen samtidigt gick i krig mot oss (dagens Sverige, Finland, Estland och Lettland) och vi till stor del kunde behålla vårt land samt besegrade dem i olika slag; är Karl XII:s krigsinsats inte dålig eftersom den hade kunnat vara förödande. Hade vi haft en annan kung hade vi sannolikt förlorat hela vårt land inklusive vår kultur.
Nationalismen kom efter Karl XII
Nationalismen som idé är en modern uppfinning, Sverige fanns exempelvis i alla dessa länder; vi ockuperade exempelvis aldrig Finland utan det var Sverige lika mycket som Örebro. Att man talade olika språk var därför inget konstigt, utan nationer överbryggade språkbarriärer. Därför blir det också än mer historielöst att tro att nazismen hade något att göra med Karl XII, men drar man slutsatsen av att “Borta med vinden” är en nazistisk film för att Hitler gillade den; ja då kan man ju också hjärndött vilja välta Karl XII-statyn eller vandalisera ett av Sveriges mest kända konstverk för att nazisterna någon gång högtidlighållit hans dag. Denna kungs minne tillhör alla svenskar, inte bara de 200 nazister som tycks vara de enda som konstigt nog lyfter hans insatts; medans kultursverige duckar för att de inte kan sin historia.
Folk måste inse att hylla eller hedra Karl XII är inte konstigare än att hylla George Washington, eftersom båda försvarade sina länder mot vad de bedömde vara utländska inkräktare. När vänsterradikaler inte tycks förstå det, utan inte tvekar på att förstöra eller skända kulturskatter måste vi ha kännbara straff; dessa konstverk tillhör nämligen vårt land över generationerna. Dagens svenskar bör inte ha rätt att förstöra viktig konst eller kultur som framtida generationer kommer anse vara värdefull; på samma sätt som att fransmännen inte bör förstöra Mona Lisa för att hon är målad av ännu en “död vit heterosexuell man som förtryckte sin samtid”. Dessa aktivister är nämligen inte bättre än de IS-terrorister som tog sig rätten att spränga de kända ruinerna i Palmyra, det måste få konsekvenser att förstöra dyrbar konst; annars kommer skändningarna fortsätta.
