Dagen är kommen då partiledare jublar eller oroas, dvs. när SCB visar sin stora väljarundersökning. Ofta bjuds det på “ohederliga” analyser när vinnarna ständigt påpekar att det beror på “jobben som kommer”, eller att “klyftorna blivit större” (beroende på om man är i regering eller opposition), och förlorarna talar om att det bara är “en undersökning som räknas”; valresultatet. Det som dock tåls att fundera på är hur logiska dagens siffror är, vilket är en intressant fråga när det visat sig att många opinionsundersökningar över västvärlden underskattar vad folket till skillnad från media och politiker tycker. ObF har som policy att undvika spekulation och istället titta på fakta; därför kommer vi inte diskutera fantasifulla scenarion. Däremot kan man med logik och samband ifrågasätta trender och om siffrorna speglar verkligheten eller inte.
Siffror från SCB respektive valresultatet 2014
Parti: | SCB Maj 2014 | Faktiskt valresultat 2014 | SCB 2016-12-01 |
C | 4,9 | 6,11 | 7,1 |
L | 5,3 | 5,42 | 5 |
M | 22,7 | 23,33 | 22,8 |
KD | 3,9 | 4,57 | 3,1 |
S | 35,3 | 31,01 | 29,2 |
V | 8 | 5,72 | 7,7 |
MP | 8 | 6,89 | 4,5 |
SD | 8,1 | 12,86 | 17,5 |
Sverigedemokraterna
Vi inleder med Sverigedemokraterna eftersom det är det parti som rör sig kraftigast. Det är uppenbart att SCB feltolkade SD:s valresultat kraftigt 2014. Uppenbarligen missade man uppmärksamma ungefär var tredje sympatisör. Skulle mönstret finnas kvar mellan SCB och valresultatet skulle SD ha 27,7 %. Sannolikt handlar det om väljare som inte vill erkänna för okända personer som ringer att man sympatiserar med partiet. Tittar man på hotellkedjan Best Western agerande kring Boppers sångaren som förlorade ett stort gage när han kom ut som sympatisör, och Grand Hôtels agerande visar det vilket socialt stigma som finns kring partiet (även om “experter” talar om att partiet numera blivit “normaliserat”).
Partiet skulle endast ökat 5 % efter både Decemberöverenskommelsen och den största våg av asylsökande som Sverige haft?
Åkesson har lika högt förtroende som Löfven och Kinberg Batra samtidigt ligger man enligt SCB ca 5% bakom M?
Moderaterna
Fredrik Reinfeldt var omåttligt populär bland Moderatväljare 2014, med ca 60 % förtroende hos befolkningen, Anna Kinberg Batras förtroendesiffror har legat runt 30 %. Visserligen underskattades Moderaternas popularitet marginellt i SCB 2014, men då handlade det om Fredrik Reinfeldt och Anders Borg; nu röstar man för Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson (dvs inte samma A-lag som tidigare).
Förtroendefall på 50% för moderatledaren (jmf. med Reinfeldt) återspeglas inte på valresultatet?
Dagens siffror menar att Decemberöverenskommelsen inte påverkar M negativt överhuvudtaget?
Partier som inte eftersträvar regeringsmakten utan snarare lägger splittrade förslag (Decemberöverenskommelsen 2.0) för att inte nå majoritet åtnjuter samma underlag som Fredrik Reinfeldt?
Högerparti som understryker vikten av att Vänsterpartiets deltagande i budgetsamarbetet, där man annars fäller regeringen påverkar inte väljarkåren?
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna överskattades under SCB 2014, och även om Stefan Löfven framstår som en hygglig person är han inte att betrakta som en röstmagnet. Vart vill egentligen partiet idag? Finns det någon vision eller handlar det upprepade mantrat endast om “minska klyftor” och “ta bort vinster i välfärden”? Förövrigt är det en ogenomtänkt retorik om vinster i välfärden då privata välfärdsföretag kan investera i fastigheter eller andra tillgångar för att minska sin vinst; om den nu skulle bli begränsad.
Pensionärer som tidigare röstat med S fortsätter på samma spår trots att SD pratar om borttagande av pensionärsskatt?
Sjukskrivna som tidigare röstat med S fortsätter på samma spår trots att SD lagt förslag om 3 miljarder i ökade ersättningar?
Miljöpartiet
MP har varit i blåsväder under regeringstiden, dels har man fått svika många vallöften och dels har man haft flera ministeravgångar. Uppenbarligen har man fått uppleva att det är skillnad på att lova saker och att sedan ansvara för den politik man lagt fram. MP överskattades i 2014 valundersökning och skulle mönstret vara detsamma skulle de ligga en bit under riksdagsnivån. Dessutom verkar man ha svårt att hålla ihop sin riksdagsgrupp med utbrytargruppen kring Carl Schlyter.
Centerpartiet
Uppenbarligen går det bra för “Stureplanscentern”, Annie Lööf ligger också relativt sett högt i opinionsundersökningarna.
Vill man bli ännu större finns det kanske en poäng att göra ett valtekniskt samarbete med KD?
Kristdemokraterna
Partiet tycks ligga i otakt med väljarsympatierna. När de nu får 3,1 % och 3,9 % i SCB 2014 ser det tufft ut i opinionen.
Partiledaren sitter inte i riksdagen, saknar erfarenhet av statsförvaltning, är under 30 år gammal; och ska attrahera en väljarbas som upplevs betydligt äldre?
Hur upplever väljarna “Avskaffa medborgarskap för IS-krigare” eller “landsföräderi” kopplat till det kristna budskapet?
Vann Almedalstalet “Sverige, Sverige älskade land. Jag älskar dig… ” några röster?
Fundering över ett valtekniskt samarbete med något annat parti?
Vänsterpartiet
Partier som står långt ut tycks historiskt gynnas när tiderna är svårare, i Grekland regerar systerpartiet Syriza. Även om partiundersökningen 2014 var högre än valresultatet har de lagt uppskattade förslag som gratis glasögon till barn, vilket inte skrämt bort väljarna.
Liberalerna
Namnbytet i all ära, men vad vill egentligen Liberalerna? Införa euron och gå med i NATO? I dessa EU-skeptiska dagar är det svårt att ha en uppfattning om partiets storlek.
Är partiets inriktning på EU, införande av euro, samt skolfrågor (som man inte lyckats med) verkligen rätt i tiden?