Kan gränsen på hyckleri från både media och en politiker vara tangerad ännu en gång? När länsstyrelsen tillsammans med kronofogden (ansvarig myndighet för avhysning) beslutar att bränna ner en samisk kåta skriver jakt och fiske-samen Anita Gimvall ett brev till Alice Bah Kunhke (Miljöminister/MP) där hon vill försöka hindra att den kåta hon haft i släkten sedan minst 50-talet (orginalkåtan ska ha uppförts 1890) ska brännas. Alice Bah Kuhnke väljer att inte svara på brevet (det når åtminstone ingen redaktion) och kåtan bränns något Sveriges Radio både filmar och skriver om, dessutom publicerar man brevet som Fru Gimvall skrivit; en sista vädjan om att få behålla sin egendom. Processen har varat i sju år, Bah Kuhnke har varit ansvarig i minister i 3½ år. När bränningen blivit medialt uppmärksammad gör ministern ett uttalande på Twitter där hon fördömer hela händelsen, en annan kollega vill införa något han kallar Lex Gimvall; något som SVT lyfter fram som två engagerade miljöpartister som står upp för de svaga i samhället. Men är det verkligen hela sanningen, kritiserar politikerna pga. uppmärksamheten ett fall som man först ignorerat men som de facto är korrekt?
Den sakliga bakgrunden är märklig
Enligt Gimvall har kåtan uppförts på 1890-talet av hennes farbror och ska sedan ha renoverats på 50-talet, dessutom ska den under 90-talet ha ingått i ett kulturprojekt där den renoverats ytterligare en gång. Enligt myndigheterna vet man inte om det var just den här kåtan som renoverades. År 2010 bygger sedan Gimvall ett hus som påminner om en kåta på platsen, varav någon anmäler det hela som ett svartbygge. Myndigheterna fattar då beslut om att denna ska rivas, vilket sker 2015. Året efter gör myndigheterna ett spontanbesök och hittar då en traditionell kåta på platsen, en kåta som då ska vara den restaurerade kåtan från 1890-talet; varav man fattar ytterligare beslut om att kåtan ska brännas eftersom man betraktar den som ett nybygge. Fru Gimvall skriver då ett brev till kulturministern där hon framställer att hon som minoritet håller på att få sin kåta sedan 1890 nedbränd, kulturministern gör inget; men vill sedan efter bränningen uppmärksammats i media införa en ny lag.
SVT:s rapportering
När SVT sedan refererar händelsen belyser man att Miljöpartiet och Alice Bah Kuhnke vill skydda samiska rättigheter, man väljer inte som Sveriges Radio att skriva ett ord om att Gimvall kontaktat densamme om sitt dilemma. Man lyfter inte heller fram att orginalkåtan uppenbart rivits av Gimvall själv eftersom Gimvalls trähus stod på platsen 2010; istället vinklas artikeln som att Bah Kuhnke står upp för samiska rättigheter. I en litet stycke ställer man sedan det mot Länsstyrelsen som hävdar att de följt lagen, vilket således rättfärdigar Bah Kuhnkes kritik. Det faktum att mycket talar för att Länsstyrelsen har rätt i sin bedömning framkommer inte, eftersom man inte ger den mycket märkliga historia Gimvall har framfört.
När vi betalar för public service då investerar vi vår demokrati, säger Alice Bah Kuhnke(MP), demokratiminister.
Vem vill betala för politisk propaganda?
Under gårdagen uttalade demokrati och sameministern Bah Kuhnke att betalningen till public service investerar i vår demokrati. Ett viktigt grundfundament handlar om att svenska folket måste ha förtroende för public service för att vilja betala för det, en debatt som helt utlämnas. När folk inte har förtroende, pga. att artiklar vinklas kraftigt och viktiga detaljer utelämnas vill många därför inte betala tv-licensen; vilket har gjort att alla arbetande i landet nu ska påföras den som skatt istället. Vill man skynda på att lägga ner SVT som kanal ska man självklart påföra en skatt som många vänder sig för att betala, eftersom alla med en kritisk inställning kommer se det hela som ett klassiskt förtryck. När dessutom Sverigedemokraterna nu går fram med att man inte stödjer det här, är det inte en helt otrolig analys att det kan gynna dem mycket positivt i valrörelsen. Hade public service haft programledare som alla hållit den integritet som Camilla Kvartoft och Jan Josefsson haft, är det troligt att betalningsviljan varit betydligt mer försvarbar. Men när man sitter och hör Ring P1:s Täppas Fogelbergs idel märkliga uttalanden eller den från Aftonbladet nyrekryterade Henrik Torehammar inte kunna förstå varför det är en bra idé att sänka bidragen till invandrare om det är så att dessa inte vill arbeta för att de då tjänar mindre; då är det något som är mycket fel eftersom man sätter politisk korrekthet framför vanligt common sense.
Sverige behöver politiker som agerar och faktiskt vågar uttala att Länsstyrelsen enligt deras bedömning tycks ha hanterat fallet korrekt, trots att det är en minoritet som påstår sig ha hamnat i orätt. När man dessutom väljer att hålla truten när man får brev från den berörda personen men går i ut efter media uppmärksammat nedbränningen; då har man i någon mening redan visat vilket ledarskap man står för. Då kan man åtminstone säga att man tagit del av bakgrunden men att man gjort en annan bedömning, istället för att ge sken av att vara godheten personifierad. Dessutom behöver vi en demokratiminister som faktiskt står upp för demokratin i det här landet, i någon mening tåls det att fråga om yrkestiteln är korrekt när man går fram med skärpningar rörande grundlagarna kring yttrande- och tryckfrihet. Sedan är Alice Bah Kuhnke säkert en mycket trevlig person, när undertecknad var barn var hon fantastisk i tv; men i sin roll som minister är det svårt att känna förtroende – särskilt när hon ansvarar för landets viktigaste område nämligen Demokrati.
Vill SVT börja bygga trovärdighet är det rimligt att kanalen börjar anställa oberoende människor, när alla läger i samhället instämmer att man tycker kanalen är opartisk har man sannolikt lyckats i sitt uppdrag.
Se gärna Sveriges Radios tidslinje över händelserna
Se gärna Sveriges Radios artikel där även Gimvalls brev finns med
Hej! Jag heter Anita Gimvall och tillhör Jakt-och fiskesamerna. Onsdagen den 11 april kl. 10.00 kommer, på uppdrag av Länsstyrelsen Västerbotten, min fiskekåta att brännas. Hur kan Du som sameminister godkänna detta? Är det inte din uppgift att skydda oss samer, då menar jag inte bara de renägande samerna, utan även vi andra? Min släkt har i generationer levt på jakt- och fiske i det här området och vi har haft kåtor och kojor vid de sjöar vi har fiskat i. När jag nu renoverat vår gamla kåta påstår Länsstyrelsen att det aldrig har funnits någon kåta där, och att det är ett nybygge. Jag har vittnen som legat i kåtan före min tid, vittnen som hjälpt min morfar att renovera kåtan 1959-60 dessutom har kåtan ingått i ett kulturprojekt 1997-1999 där Länsstyrelsen var inblandad. Varför följer inte staten FN:s urfolksdeklaration och andra konventioner som Sverige skrivit under? Sametinget har vid upprepade tillfällen tagit beslut om att värna om rätten att få behålla jakt-och fiskekojor på statens mark. När min kåta bränns fråntas jag och mina barn och mina barnbarn rätten till vår kultur! En mycket besviken Anita Gimvall