Skillnaden mellan svensk och utländsk rapportering

Jag blir väldigt förbryllad när man följer händelserna på IKEA och media i våra grannländer rapporterar något helt annorlunda än den bild man kan läsa sig till i Svenska medier. Enligt flera svenska medier påstås flyktingarna som utfört dåden på IKEA kommit från Eritrea. Enligt andra källor så får alla personer som kommer från Eritrea assyl i Sverige, ett beslut som skulle ha tagits 2013 då Eritrea räknas som en diktatur. Detta var helt nya uppgifter för mig, och tittar man på migrationsinfo.se så ligger Eritrea 3:a i statistiken efter Syrien och utlandssvenskar som flyttat hem. När man läser utländsk press påstår dem att många invandrare från olika delar av Afrika påstår att dom är från Eritrea för att man automatiskt får asyl. Hurvida detta skulle vara fallet med de två attentatsmännen på IKEA låter jag vara osagt, man de källor jag läst menar att det ska vara väldigt svårt att utvisa dessa två.  Om det nu är så att vi ska ge alla människor som kommer från diktaturer eller bara medborgare från Eritrea asyl tycker jag är en fråga som ska avgöras i Sveriges Riksdag i lagtext, inte på myndigheten Migrationsverket. Nu under kvällen har svenska medier gått ut och menat på att mannen skulle avvisas, vilket skulle utgöra ett motiv till attentatet. Hur vida detta är sant eller inte, när de har sitt beslut att vila på låter jag vara osagt. Uppgiften får iallafall mig att lyfta på ögonbrynen. Man kan ju i det fallet fråga sig vilket som är trevligast, en utvisning till Eritrea eller några år i svenskt fängelse med gym, färg-tv, varm mat, varm dusch?

Nu inser jag att detta ämne är oerhört känsligt, och man är från politiskt håll garanterat livrädd för att Sverigedemokraterna ska öka mer i opinionen Just därför måste vi diskutera det, öppenhet och transparens från seriösa aktörer är oerhört viktigt, så även när ämnena är känsliga.  Således blir det fel taktik att lägga locket på, istället ska man vara otroligt saklig. På så vis kan man neutralisera nyheterna innan de hinner bli nyheter. Denna taktik används ofta när någon politiker gjort något dumt, man lägger korten på bordet och hoppas på att allmämnheten är förlåtande. Socialdemokraten som snattade en flaska på systemet fick t.ex. allas sympati när han berättade om att han led av alkolism. Detta betyder självklart att journalister har ett ansvar att inte utöva självcensur och ta bort viktiga saker man sannolikt känner till. Här menar jag på att dagens journalistkår/ansvariga utgivare väljer att selektera bort saker som kan vara kränkande, men tyvärr sanna. Tittar man på t.ex. Åkessons artikel om största hot mot Sverige sedan andra världskriget, så hade han skrivit att han menade på att Islamism (militanta grupper) och Islamisering (anpassning av det svenska samhället) utgjorde ett hot mot samhället, en åsikt som inte borde vara speciellt provocerande. Vem vill t.ex. ha militanta grupper i Sverige oavsett religion? Vem vill att vi ska ge vika för svenska traditioner och ersätta dem med utländska (oavsett vems det är)? Nu tycker inte jag man ska hindra folk från andra länder att fira sina högtider, men att t.ex. förbjuda välsignelser (en svensk tradtion) på skolavslutningar för att vissa kan ta illa vid sig tycker jag är direkt fel. Hur som helst valde Aftonbladet att sätta rubriken ”Muslimerna är vårt största hot”,något Åkesson direkt dementerade att han hade sagt men som snarare blivit en ”sanning” och ett citat som tillskrivits Åkesson som man fortfarande hör rätt ofta. Inte minst statsminister Stefan Löfven har tagit upp det i samband med hans uttalande om att Sverigedemokraterna blivit fascister, ett uttalande som får mig som politiskt intresserad att undra hur seriös Löfven egentligen är i sin retorik.  Här menar jag på att det är både en fråga om syn på yttrandefrihet, tryckfrihet och i slutändan demokrati när man ändrar sina politiska moståndares ord för att passa sin egen agenda. Sakligheten är som sagt väldigt viktigt när man diskuterar grupper som har kontroversiella åsikter, och här gör media kalasfel.

Som jag nämde i förgårs artikel är media oerhört snabba att belysa svenskheten i alla svenskar som begår brott, detta sker även när misstänka våldtäktsmän  söker somalisk istället för svensk tolk i Finland (ett fakum som endast stod att läsa i Finska tidningar). Bristen på denna ”svenskhet” i rapporteringarna hoppades jag skulle bero på en slump, men min magkänsla visade sig tyvärr stämma. Vad är då skillnaden på rapporteringen i Svenska och utländska medier (främst danska som t.ex. Jyllandsposten) kan man fråga sig. För det första rapporterar den svenska polisen om en ”vansinnesattack”, och det får man väl hålla med om. Men vad man missar att rapportera om är vilket våld som använts, utländska medier menar på att kvinnan ska ha fått huvudet skillt från kroppen, i Sverige så verkar det handla om knivstick och två som dött på plats. Det finns även en bild som är tagen genom ett fönster som påstås bevisa detta, hurvida det är vad man ser låter jag vara osagt då bilden är i så pass dålig kvalitét. Ni som vill kan klicka på länken nedan och bilda er en egen uppfattning (den är hyffsat ofarlig). Mannen ska samtidigt ha ropat ”Gud är stor/större” på arabiska enligt en dansk debattartikel, även detta står inte att läsa om i Svenska tidningar. Som jag bedömer händelsen tror jag förvisso inte dessa ord är speciellt relevanta, då man får känslan av att detta handlar om något tragiskt som sedan spårat pga kulturella skillnader snarare än religiös extremism. En relevant fråga i sammanhanget är vart skillnaden går mellan en avrättning och ett mord? En annan relevant fråga vart gränsen går mellan terrorhandling och vansinnesdåd. Nu vill jag säga att jag tror detta är ett väldigt otrevligt och olyckligt sammanträffande eller ett bråk som gått fel där offren råkat lägga sig i männens förehavanden. Oavsett måste denna debatt kunna ske öppet, utan att alla trevliga muslimer och invandrare i Sverige känner skuld. Deras religion bygger likt kristendomen på fred och det finns mycket som förenar, låt oss fokusera på det men beskriv vad som skett även om det är obehagligt. Detta är egentligen samma debatt som att påstå att trevliga och vettiga infödda svenska män ska känna kollektiv skuld till det våld mot kvinnor som sker runt om i vårt land. Det enda vi goda krafter kan göra är att ta avstånd och fördöma de som tycker det är okej att ta till våld mot sina medmänniskor.

Länk till bilden som påstås visa kvinnan (för er som vill bilda er en egen uppfattning)