Varken Magdalena Andersson eller Ulf Kristersson är lämpliga att leda Sverige i dessa oroliga och utmanande tider. De båda symboliserar kärnan i vad som är fel med svensk politik. De verkar fortfarande inte förstå att deras agerande är direkt skadligt för landet.
När Statsminister Kristersson och Socialdemokraternas partiledare uttalade sig om det fruktansvärda skolskjutningen i Örebro, såg Andersson ett gyllene tillfälle att plocka politiska poäng och tysta meningsmotståndare när hon sa att det är ”dags att sluta med den diskussion som har varit och den hatiska retoriken” och att ”den typen av debatt är inte bra för ett land”. Äntligen har vi börjat få en lite mer öppen debatt i Sverige – och nu ska vi tystas igen? Någon kan bli kränkt, så vi ska återgå till åsiktskorridoren? Men om vi vill ha verklig mångfald i samhället måste vi också acceptera en mångfald av åsikter. Problem löses aldrig genom att låtsas att de inte finns. Eller syftar Andersson kanske på den kvinnliga islamisten vars utbrott på TikTok blivit viral? Kvinnan som kallar svenskar “jävla idioter”, som ser fram emot att “Ryssland gör en parkeringsplats av Sverige”, och som skrattar åt att hon kan leva på svenska skattebetalares pengar utan att behöva arbeta. Den kvinnan fick en plattform på TV4 i samband med massmorden i Örebro. Vad skickar det för signaler till de invandrare som sympatiserar med henne?
Nej, det är nog inte den typen av hatretorik Andersson menar. I hennes värld är det svenskar som är boven. Men vad gör det med det svenska folkets psyke? Kanske inte så mycket på kort sikt – svenskar är otroligt toleranta, godtrogna och tyvärr lättstyrda. Men även svenskar har en gräns. Att ständigt kalla dem för rasister, trots att de tillhör ett av världens mest toleranta folk, fungerar inte i längden. Inte när deras land slits isär av gängkriminalitet, våld och otrygghet. “Ett misslyckande för vårt samhälle,” säger Andersson. Det är däremot hon, hennes parti och deras politiska beslut som har misslyckats totalt. Sveriges nuvarande situation är en direkt konsekvens av politiska beslut och gammelmedias moraliska styrning och uppfostrande attityd. Andersson visar ingen självinsikt och verkar inte förstå konsekvenserna av sitt ensidiga och oproportionerliga rasiststämplande. “Det handlar om ord och känslor”, säger hon. Men viktigare än ord och känslor är fakta.
Faktum är att Sveriges politiker har bedrivit en extremt hög invandringstakt under många år – så hög att integrationen varit omöjlig. För att inte tala om att långt ifrån alla ens vill assimilera sig. De drev denna politik mot folkets vilja och var extremt naiva om konsekvenserna. När våldet eskalerade lade de locket på. Åsiktskorridoren smalnade, kritiker svartmålades, och det ökande våldet förnekades gång på gång. Kristersson påpekar att tonläget i debatten kan diskuteras. Folket börjar dock tröttna på prat – det behövs handling. Han säger sig förstå invandrarnas rädsla – men erkänner han även den oro som många infödda svenskar känner som ser sitt eget land falla samman inför sina ögon? Om målet är att ena landet, borde vi sluta förstärka vissa gruppers offerroll, särbehandling och känsla av utsatthet för vi är väl alla utsatta, båda infödda svenskar och invandrare.
Sverige har gått från att vara ett av världens tryggaste länder till ett av de farligaste inom loppet av ett par decennier. Nu behöver vi en öppen debatt mer än någonsin – men framför allt måste den leda till handling. Mesiga, svaga, ängsliga och följsamma ledare kommer inte att lösa de enorma utmaningar vi står inför. Kristersson är tyvärr inte den starka ledare som Sverige behöver. Samtidigt har han rätt i en sak under intervjun: Vi vet ännu inte vad motivet bakom massmorden i Örebro var. Kanske var det ett rasistiskt dåd, kanske inte. Kanske handlade det om en psykiskt sjuk person vars tröskel att begå massmord blivit lägre i takt med att samhället normaliserat våld. I ett Sverige där skjutningar, våldtäkter, knivrån, terrorattacker och bombdåd blivit vardagsmat är det inte svårt att föreställa sig hur detta skulle kunna påverka en psykiskt instabil person. Våldsspiralen vi befinner oss i är en direkt konsekvens av politiskt högmod och ideologisk blindhet och naivitet. Och de politiker som skapade detta kaos har bevisligen – med sin ängslighet kring ordval, med sin handlingsförlamning, och symbolpolitik – inte den blekaste aning om hur de ska återställa tryggheten – för oss alla.
Foto: Ulf Kristersson (EU Wikipedia Commons) – Magdalena Andersson – Frankie Foughatin Wikimedia Commons
Bli först med att kommentera