Hur är det möjligt att man som politiker (numera) erkänner migrationsproblemen men samtidigt inte bilden av Sverige som förmedlas i internationella medier? Istället har vi kunnat se den ena efter den andre förneka eller inte känna igen sig i det som sagts, i sociala medier har även flera ifrågasatt uppgifterna med enda motargumentet att det kommer från Fox News (anses vara republikansk, jmf. CNN mer demokratisk). Uppenbarligen har många svenskar hamnat i någon slags mental låsning där man inte ens är villig att betrakta argumenten, det hela kan nästan liknas som gamla tiders förbjuden skrift eller rent sektbeteende. Istället har många fått en slags kärlek till statistik där den används för att banka meningsmotståndare i huvudet för att påtala att vi inte har problem, även om många känner oro. Hur är det möjligt att befolkningen har så olika uppfattning om vad som sker, och där Obamas f.d. Sverigeambassadör nu öppet ifrågasätter hur duktiga Sverige är på migration?
Lex Deutsche Demokratische Republik / Östtyskland
Berlinmuren som delade öst och väst blev i väst en symbol för förtryck medans många östtyskar betraktade den som en “antifascistisk skyddsvall”, dvs. ett skydd mot imperialismen och väst. Många östtyskar ville således inte komma i kontakt med väst, det fanns uppenbarligen en slags stolthet att vara kamrat med varandra; medans andra smyglyssnade på västsändningar. I Sverige ser vi ungefär det på samma sätt, migrationspolitiken är oerhört polariserad ungefär som synen på Berlinmuren. Vissa menar på att utan invandring (tänk muren) så stannar Sverige, medans andra har en betydligt mer differentierad bild. Vi har även människor som fullständigt tar avstånd från uppgifter endast för att för att det är Fox News som publicerat dem (tänk östtysken som avfärdade västradion som propaganda), och sen finns det många svenskar som utåt sätt har rätt uppfattningar men i smyg läser s.k. alternativ media (ObF ser sig dock som vad traditionell media borde varit) samt de som endast formar sin uppfattning av riksmedia. På samma sätt som man förr letade misstänkta västsympatisörer i öst, ägnar sig många åt att hitta rasister istället för att ta i tu med landets verkliga problem (något som också var gemensamt för socialistregimerna i öst).
Lex Statistikkriget
Precis som i avståndstagande från nyheter har vi kunnat se en konflikt i hur man betraktar statistik, där människors verklighetsbilder och värdegrunder ifrågasätts med statistik. Således finns det idag många människor som betraktar statistik som fundamental sanning och något som inte kan ifrågasättas, dessa blir synnerligen upprörda när man således kommer med invändningar. Det hela blir mycket ointellektuellt eftersom man glömmer bort att statistiken ska bekräfta verkligheten, inte kapitalt motsäga den uppfattning stora delen av folket besitter. Ett vanligt motargument är exempelvis att brottsligheten % sjunker, medans många människor upplever att samhället blivit med våldsamt. Har man således en snabbt ökande befolkning kommer antalet brott att fördelas på fler individer vilket kommer få det att se ut som att brottsligheten sjunker. Rent mattematiskt kan alltså antalet brott öka samtidigt som brottsligheten sjunker givet att befolkningsökningen ökar mer än antalet brott. Andra sätt att ex. manipulera statistik kan handla om hur man betraktar urvalet, tas ex. alla brott upp i statistiken (dvs. görs det anmälan), kan det finnas andra faktorer som inte räknas med i de siffror som betraktas som sanningar? Rimligen måste frågan ställas helt okontroversiellt när det råder skillnad i hur många upplever säkerheten och den statistik som presenteras. Under gårdagens upplopp i Rinkeby borde mellan 50-100 individer (olika uppgifter har cirkulerat) ha brutit mot många olika lagar, rimligen kan man fråga sig om antalet händelser rörande ex. våld mot tjänsteman, våldsamt upplopp, grov skadegörelse, grov misshandel, grovt störande av ordning etc. gick upp med 1 enhet eller ca 50-100 per brottskategori?
“Säkerheten kommer alltid i första rummet Andersson!”
Ett citat hämtat från Jönssonligan och den svarta diamanten och den tyvärr framlidne skådespelaren Björn Granath, men en given kompass i dagens situation. Uppenbarligen har vi passerat alla rimliga gränser när Rinkeby beskrivs som en “krigszon” på SVT.se, och då handlar det om hur man återupprättar ordning och säkerhet. Eftersom polisen är så pass hårt belastad och behöver fungera i resten av landet borde man kanske överväga att placera militär personal på dessa områden, genom att upprätta s.k. checkpoints med patrullverksamhet. Rimligen bör alla bilar som kör in och ut kontrolleras för att säkra att området töms på vapen och andra illegala varor. Sedan skotten i Ådalen är det inte längre möjligt att använda militären rörande civila, därför behöver man se över om man kan göra ett undantag samt vilka förband som ev. besitter denna kompetens eftersom polisen inte längre klarar av att hantera situationen. Kan militären arbeta med liknande uppgifter i exempelvis Kosovo, Afghanistan och Tchad borde de rimligen kunna garantera säkerheten för människorna i dessa utsatta områden. Rimligen bör man även se över utegångsförbud på individnivå för de som inte kan sköta sig, samhället kan inte acceptera att dessa ungdomar sätter sig över lagen. När sedan säkerheten förbättrats får man gradvis dra sig tillbaka, förutsatt att säkerheten bibehålls; för just nu kan man fråga sig vad som skiljer de platser vi säkrar utomlands och de vi borde säkra i landet?
För att kunna lösa problem måste vi först börja med att erkänna dem, då kan vi inte börja med att kritisera budbäraren som har fog för sin kritik. Det är inte “fake news ” att ungdomarna tagit över gatan det är verklighet. Rimligen kan man ha synpunkter på Fox News eller Avpixlat motsv., men det betyder inte att allt de skriver är osanningar; även en blind höna hittar ett korn. Vi måste således återgå till att prata konkreta förslag, varav normer, värderingar, samtal och kaffedrickande också kan vara viktiga inslag; men innan dess måste vi återvinna säkerheten. Detta kan säkert göras på olika sätt, varav detta förslag är ett; det kan säkert finnas bättre och smartare sätt. Låt oss därför ställa och diskutera vilket förslag som är det bästa; istället för vem som minst ser problemen och vem som är mest misstänkt rasist. Människorna i dessa områden förtjänar bättre än så.
Aldrig har så få förstört för så många.
– Fritt efter Winston Churchill.
Pilot Emeritus