Vi har tidigare i några artiklar nämnt att man inte borde kvotera in personer i regeringen som saknar erfarenhet för den ministerportfölj de tänkt driva. Vår sjukvårdsminister Gabriel Wikström är tillsammans med Näringsministern som aldrig haft en anställning, än mindre sett ett styrelse rum lysande exempel på varför kvotering är fel väg att gå. Istället för att förenkla bokföringsprinciper för företag, eller på annat sätt minska administrationen går Damberg fram med förslag om könsfördelningar i styrelserum (detta trots protester från flera kvinnliga konglomerat-ägare). Sjukvårdsminister Wikström ville för några veckor sedan kartlägga medborgarnas sexvanor, reformerna inom cancervården fick då vänta. Nu vill han se till att medborgarna konsumerar rättvisemärkt porr, rimligen måste även den mest lojale socialdemokraten vid det här laget inse; att brist på medicinstudier leder till medicinska felprioriteringar.
Rättvisemärkt porr – en orealistisk tanke
Har man någon gång besökt någon porrsida, vilket flesta svenskar har (åtminstone yngre generationer) slås man av det enorma utbud som finns. Även om detta förslag kommer från en intervju där ministern filosoferar kring ämnet, måste man inse att det är praktiskt taget omöjligt att införa ett statligt filter. Vill man komma till rätta med att unga killar generellt påstås ha en sned syn på samliv är inte förbud rätt väg, eftersom man tekniskt sett kommer att försöka komma runt det. Dessutom lär inte stora utländska produktionsbolag ändra i sina produktioner, eftersom konsumenterna är villiga att betala för det som skiljer sig från mängden. Lönsamheten lär ha blivit ett problem sedan diverse “tube-sajter” ploppat upp, numera försöker man därför tjäna pengar på t.ex. produktioner i högre upplösning.
Våga tala om värderingar… istället för signaler
Nuförtiden pratar politiker bara om vilka signaler man ska skicka hit och dit, väljarkåren efterfrågar dock konkreta förslag. Handlar tankarna kring rättvisemärkt porr om att skicka en signal om Wikströms förträfflighet eller är det en värdering han tänker driva? Problemet kanske inte är mer komplicerat än att föräldrar prioriterar sig själva framför sina barn? Istället för att prata om värderingar hur pojkar ska agera mot tjejer, och vara en god förebild umgås familjerna numera framför tv:n istället för via samtal. Kanske är det största problemet bristen på dåliga manliga förebilder när media idag sänder moraliskt förkastliga produktioner.
Paradishotellet vs. Donald Trump
Vill sjukvårdsminister Wikström göra en insats kanske han bör arbeta för ett förbud mot program som Paradishotellet där hela konceptet handlar om svek. Män som behandlar kvinnor dåligt blir hyllade, och kvinnorna blir generellt förnedrade. Finns det något positivt i konceptet som är bra för dagens ungdom? Tvärt om verkar sensmoralen handla om att desto mer man sviker och bedrar, desto närmare segern kommer man. Känner sig någon deltagare ledsen och gråter i TV skrattar publiken, dagen efter köper man sedan kvällspressen och läser om utröstningen en gång till. Hur kan kvällspressen å ena sidan skriva om Trumps hemska kvinnosyn, och å andra sidan skriva spaltmeter efter spaltmeter om detta hotell utan en kritisk kommentar? Programmet är inte heller ensamt utan det finns idag ett flertal liknande koncept, dessutom slutar det sällan där. De märkligaste människorna tenderar att dyka upp i andra sammanhang i våra andra tv-kanaler eller tidningar, varav hyllningskörerna över personer “som vågat vara sig själva” fortsätter.
Ett förbud av Paradishotellet och liknande dokusåpor borde kunna förbjudas med kort varsel eftersom det borde finnas bred enighet. Sjukvårdsminister Wikström behöver dock börja fokusera på viktigare frågor; hur löser vi t.ex. cancerköerna? Hur minskar vi spridningen av könssjukdomar? Hur får vi ner antalet deprimerade i landet? Hur får vi sjukvården närmare befolkningen?
Pilot Emeritus