Jag såg en väldigt intressant bild på sångaren Freddie Mercury rörande låten “The Show must go on”. För den som missat det är jag på fritiden tenor, och Freddie Mercury har alltid varit en av mina största inspirationskällor. För den som kanske inte är insatt så blev Freddie diagnostiserad med HIV i slutet på 80-talet och började magra, detta ledde till att Queen slutade turnera. Istället gick man in i studion och började producera så mycket man orkade. Tidigare hade den bandmedlemmen som skrivit respektive låt stått som låtskrivare, men de sista plattorna skrev man kollektivt endast “Written by Queen”. Om man lyssnar igenom de två sista skivorna, “Innuendo” och “Made in Heaven” innehåller de fantastisk musik och många av låtarna visar hur långt en människa är beredd att gå när livets livsluft klämtar runt hörnet.
“The Show must go on” är i många aspekter en otroligt känslosam sång, texten är skriven av både Mercury och gitarristen Brian May. Ta t.ex. dessa ord,
“Inside my heart is breaking, My make-up may be flaking, But my smile still stays on” säger i mina ögon en hel del om vilken typ av människa Freddie var. Jag tolkar dessa rader som om det är Freddie som säger det i sin sjukdom. Vad jag inte visste var att låten är inspelad i en tagning, och att har var så sjuk att man inte visste om han skulle kunna spela in den fysiskt då den går otroligt högt. Men när de andra tvekade ska den sjuke Mercury ha sagt:
“I’ll fucking do it, darling!” och sedan konsumerat en hel del vodka och efteråt spelat in en av sina största sånger i en tagning. Om man funderar på det, är det en helt otrolig berättelse. Den typen av showmanship finns nog inte idag. Jag tycker man ska ha detta i åtanke när man lyssnar på denna låt.
En annan låt som jag vill ta upp när jag ändå skriver denna artikel är “Mother Love” som är Mercurys absolut sista inspelning. Likt Mozart som dog och inte fullbordade sin “Lacrymosa” ur sitt Requeim dog Freddie utan att spela in den 3:e versen. Han orkade inte spela in den samma dag utan skulle komma tillbaka dagen efter, det gjorde han aldrig. Därför är den inspelad drygt 4 år senare med gitarristen Brian May när det postuma albumet “Made in Heaven” släpptes. Man hör likt “The Show must go on”, att rösten är mer sargad även om den håller klockrent. Till skillnad från the “Show must go on” så har “Mother Love” ett fullständigt isande stick “Out in the city, in the cold world outside I don’t want pity, just safe place to hide“ som är oerhört känslosamt inspelat från någon som är veckor från döden. I detta fallet kan man verkligen tala om att sluta på topp, walk the extra mile och alla andra populära ordspråk på detta ämne. Tillskillnad från “The Show must go on” är “Mother Love” inspelad acapella med endast trummaskin då man inte hunnit göra kompet.
There is showmanship and there is Showmanship!