Under de senaste åren har vi sett en ökning av en massa politiker som driver politik helt i strid med den ideologi man säger sig representera. Det senaste exemplet är köttskatten, där s.k. “liberaler” nu går i framkanten mot en stor del av mänskligheten. Uppenbart saknar detta ungdomsförbund ideologisk förankring, eftersom en sann liberal anser att människan ska vara fri att själv kunna välja vad man vill äta. Därför säger det en del om hur vilse man är när man per definition ska öka människors friheter men i praktiken bestämmer vem som ska få äta vad. Det blir nämligen inte mer anti-liberalt än så.
En köttskatt slår mot de fattigaste
Vad man inte heller tycks förstå är att köttskatt endast kommer leda till att cementera orättvisor i samhället där alla fattiga kommer få svårt att få råd med mat, samtidigt som välbeställda kommer kunna köpa mer och bättre kött. Redan idag består många människors proteinintag av kött, vilket ofta varvas med billiga kolhydrater som bröd, pasta, ris eller potatis. Att således öka kostnaden för proteinet kommer endast innebära att fler människor äter mer kolhydrater, vilket kommer öka hjärtkärl-sjukdomar. En köttätare äter inte mer sallad (som många hushåll redan idag inte har råd med) för att köttet blir dyrare, man äter mer kolhydrater. Vill man därför verkligen slå hårt mot de allra fattigaste ska man införa en köttskatt, den kommer i praktiken inte drabba någon annan eftersom människor som efterfrågar kött kommer köpa det ändå.
Kött är klimatsmart
När Svea rike ligger fruset en stor del av året är det svårt att skörda, därför importerar vi mycket av våra grönsaker under de kalla årstiderna. När s.k. “miljömedvetna” vill beskatta köttet från svenska djur, för att istället njuta av sin avokado eller caffelatte samtidigt som dessa råvaror är influgna från andra sidan jordklotet; tåls det att fråga vem som egentligen är miljöbov? Är det grisen som åkt från åker till slakteri, eller är det avokadon eller kaffebönan som transporterats som färdats långa sträckor?
Varför riktiga liberaler normalt sett vill sänka skatter
I Sverige tror många inom vänstern att skattesänkningar handlar om girighet, inget kunde vara mer falskt. Skattesänkningarna handlar istället om att flytta besluten från staten till dess medborgare. En familj som har en stadig inkomst kan nämligen göra sina egna val, vill man inte dö i en sjukvårdskö kan man köpa en försäkring och ogillar man barnens lärare så kan man byta skola. Något som skaver i socialisters huvuden eftersom dessa anser att staten och inte dess medborgare ska bestämma. När s.k. “liberaler” därför vill beskatta kött tar man människors frihet för att staten ska bestämma vad medborgarna ska äta. I det ögonblicket är man inte längre liberaler, man är socialister.
Tittar man idag inom Liberalerna vimlar det av personer som ger sig in i politiken för att tjäna pengar, de efterfrågar makt och vet absolut ingenting om partiets ideologi. Hur många liberaler vet idag något om Karl Staaf eller vad han stod för? Utvecklingen beror på att lönerna är för höga, man lockar inte idealister utan giriga makthungriga individer. Politiker och många tjänstemän utgör idag vår tids adel eftersom dom tappat kopplingen till vanligt folk, man kan t.o.m. få hela sex miljoner efter att ha varit på bordell. Hade “Liberalerna” varit liberaler hade de inte bara varit de största EU-motståndarna (liberaler ha historiskt tyckt att makten ska flyttas närmaste folket och inte till odemokratiska institutioner), de hade varit motståndare till enorma lönegap mot vanligt folk; de hade dessutom varit radikala motståndare att staten ska bestämma vem som kan äta kött eller inte.
Därför kan man inte dra någon annan slutsats att partiet tapat hela sitt existensberättigande, man är inte vad man heter utan istället har man blivit en samlingsplats för det man historiskt velat motverka. Därför kan exempelvis riksdagsmannen Joar Forssell (L) gå på kungamiddag, men sedan vägra sjunga kungssången och sätta sig ner i kammaren när kungen är på besök. Det handlar nämligen om makt eftersom man inte är förankrad i ideologin.