Det är uppenbart att medielandskapet skakar i världen efter att den rikaste mannen på planeten Elon Musk vill låta högen i Europa komma till tals, något som får skarp kritik från ledande politiker som Frankrikes president Emmanuel Macron. Märkligt nog har ingen av dessa varit kritiska när miljardären George Soros ägnat sig åt samma sak, dvs. stöttat olika politiska rörelser inom det som brukar refereras som “etablissemanget”. Då har han varit en “förkämpe för demokrati”, och senast för några dagar sedan fick han tillsammans med Hillary Clinton Förenta staternas högsta utmärkelse, The Presidential Medal of Freedom. Uttryckssättet “It’s ok when we do it” passar väldigt väl in, där politiska krafter ser positivt på allt som gynnar dem själva; men när motståndaren gör samma sak då hotar denne demokratin eller är att betrakta som en fascist.
Vem är det egentligen som är demokrat?
I dagens medievärld där vi omges av s.k. “experter” som många gånger inte tycks vara speciellt insatta i de ämnen de är satta att diskutera, är det tydligt att begreppet “demokrati” börjat användas mycket slentrianmässigt. Demokratins grundtanke handlar om att rösta om saker och ting, dvs. att folket ska styra genom rösträtt. Demokrati tar inte ställning om du är höger vänster trädkramare eller kör dieselbil, det enda som är relevant är huruvida folket kan rösta i legitima fria val. Att således kalla en annan människa antidemokrat innebär att man anklagar vederbörande för att faktiskt vara kritisk mot fria val, vilket inget av dagens riksdagspartier är. Man kan således dra slutsatsen att det finns väldigt många svenska politiker och reportrar som antingen aktivt försökt vilseleda svenska folket att exempelvis Sverigedemokraterna, Alternativ für Deutschland och andra nationalkonservativa partier runt om i Europa hotar demokratin; alternativt inte begriper vad demokrati faktiskt är. Vad som är värst är svårt att säga.
Vem är det egentligen som är liberal?
I Sverige har exempelvis det gamla Folkpartiet lagt beslag på ordet “liberal” och kallar sig numera Liberalerna, en ideologi som uppstod under slutet av 1600-talet för att kämpa för yttrande- och pressfriheter. Samtidigt är det ofta de som idag kallar sig “liberaler” som är de som är bäst på att censurera andra, där man påstår sig “ta ansvar”. Men liberalismens grundtanke handlade inte om censur utan tvärtom att med mod stå upp för andras och med det sin egen rätt till det fria ordet, vilket varit oerhört svårt med tanke på det sociala stigma som uppstått för den som haft “fel” åsikt. Istället har dessa censurister förvandlat det västerländska samhället till något som kunnat jämföras med Östtyskland DDR; den som inte instämt i godhetsrörelsen har kastats ut från alla möjliga forum tänkbara. Familje- och vänskapsband har klippts där man precis som i DDR tagit avstånd för att man tutats i av media och politiker att man gör något bra som står upp mot det s.k. “hatet”. Principen är inte annorlunda än de kommunister som trott dom gjort något bra när de avrättat lokala företagare i byn, eftersom de tutats i att dessa förtryckt eller sugit ut folket genom att sälja bröd eller skor. Men vem är det egentligen som hatar? Vad hände med vänskap och familjeband?
Elon Musk stärker demokratin
Oavsett vad media skriver så har Musk genom övertagandet av Twitter och sparkandet av alla medarbetare som haft som arbetsuppgift att cencurera andra (ca två tredjedelar av personalstyrkan enligt Musk), gjort en insats för demokratin. Fler människor kan idag framföra sina åsikter. När Facebook växte fram drog den här tidningen nytta av det, eftersom 1 delning innebar 1 exponering i andras flöden. Således kunde vi ha 10 000 läsare per artikel, eftersom artiklarna startade kedjereaktioner. Något som förändrades över en natt när Facebook införde algoritmer mot konservativa medier, där vi tappade 99 % av vår trafik från en dag till en annan. Det är därför mycket intressant att Mark Zuckerberg, Facebooks VD idag vill arbeta med Donald Trump eftersom många människor idag börjat förstå hur kraftigt censuren faktiskt drabbar oss. Vi som var med då, både minns och ser skillnaden. Huruvida Zuckerberg tvingats förändra sina algoritmer efter påtryckningar av många regeringar när de såg hur högern kunde få ut sitt budskap kan vi spekulera om, uppenbart blåser nu nya vindar när nationalkonservativa faktiskt kan vinna val ändå. Kanske kan även Facebook återigen bli ett forum för det fria ordet precis som X blivit.
Makten är uppenbart skakad efter Donald Trumps seger, där man också är oroad över vad som kommer ske när högern ges samma möjlighet att uttrycka sig som de som tycker vi ska ha 20 olika kön och ett HBT-alfabet som aldrig tycks ta slut. När de europeiska valsystemen bygger på 1-mansvalkretsar krävs det inte mycket för att högern kan få absoluta majoriteter, särskilt inte när folket ges möjlighet att faktiskt ocensurerat få ta del av resonemangen som förs. Högern har nämligen initiativet i den politiska debatten, det är där förslagen finns där vänstern blivit en reaktiv kraft som snarare är kritiska till de frihetsreformer som läggs på bordet. Något som varit tydligt i Sverige där SD:s politik nu drivs av regeringen och andra partier snarare upplevs försöka hålla ställningarna och behålla makten. Men var är visionerna? Var är drömmarna? Var ser man samhället om 20 år? I hög grad har idag nationalkonservativa debattörer svaren. Därför kommer vi nu se vänsterliberala partier bli djupt kritiska till de valsystem de fått på plats, eftersom samma system som gett dem oinskränkt makt under lång tid nu kommer ge konservativa samma starka inflytande i många länder. It’s okey when we do it… but not when they do it!
Vad media och etablissemanget i Sverige absolut inte kommer länka in i sina artiklar, de vill nämligen att du som läsare ska lyssna och höra att mycket är väldigt vettigt och inte “extremt”.