Sedan starten då vi fick höra att Sverige inte kommer få coronavirus har vi sett politiska ledare skylla allt på regionerna, och tjäntemännen (Tegnell m.fl.) påstå att siffrorna inte är så illa som de ser ut. I dagarna gick man ut och sa att de svenska stigande siffrorna beror på ökat testande när Sverige hamnade på samma allvarliga lista som ett antal u-länder. Sveriges egentliga problem är att vi anser oss bättre än andra nationer, vi får precis som människorna i DDR höra att vi är ett föregångsland; en bild som uppenbart naggas i kanten när WHO varnar resterande jordklotet från att komma hit. Sveriges statistik har nämligen inte varit sann, utan man blåljög inledningsvis vilket färgat hela rapporteringen om vår situation. Hade Sverige talat sanning initialt hade vi inte hamnat på dagens varningslista, eftersom vi uppenbart ser en minskning och siffrorna stiger; det Tegnell säger är således sant. Det finns nämligen logik i Sveriges siffror för den som förstår mattematik och statistik, men siffrorna bekräftar samtidigt hur illa vårt land sköts om man analyserar vad de innebär.
Inledningsvis hade Sverige högt antal döda per dag
Tittar man på när smittan kom till Sverige fick vi ganska snabbt 100-tals döda per dag, där många säkerligen var människor som satt inlåsta på sina äldreboenden. När andra länder satte hemvändande människor i karantän, skickade vi ut våra i vården; konsekvenserna var tydliga. Det faktum att Sverige till skillnad från andra länder inte masstestade befolkningen gjorde att vårt dödstal var synnerligen högt i förhållande till antalet insjuknade, eftersom det vår statistik egentligen visade var döda i förhållande till svårt sjuka (lätt sjuka eller smittade redovisades inte för de testades inte). De länder som masstestade sina medborgare kunde därför i ett tidigt skede isolera smittade och sjuka, och fick alltså högre siffror på antalet smittade tidigt men få döda. “Föregångslandet” Sverige argumenterade istället för att antalet smittade var få medans de i verkligheten var mycket högre, en logisk orimlighet som vi också diskuterade på Oberoende Förnuft den 15:e april.
Antalet döda per dag är verkligheten och facit
För en pilot som får problem med instrumenten i cockpit handlar det om att förhålla sig till verkligheten. Air France planet som kraschade utanför Afrikas kust stallade och tappade flygkraft eftersom man flög för långsamt (samtidigt som de igenfrusna instrumenten visade overspeed), hade piloterna någon gång under resan ner sänkt nosen och gasat lite för att få fart hade vingarna återigen burit; istället förhöll sig dessa till instrumenten och ignorerade verkligheten – vilket kostade 100-tals människor livet. Därför måste vi idag grunda vår analys utifrån verkligheten, och det vi vet är antalet döda; antalet smittade har nämligen en oerhörd felmarginal eftersom många inte ens vet att de är sjuka. Däremot är det enkelt att räkna döda coronapositiva.
Tegnell har sannolikt rätt i att smittan minskar
Därför har Anders Tegnell sannolikt helt rätt i att Sverige är på väg ut ur coronakrisen eftersom antalet döda idag ligger betydligt lägre än tidigare. Vad han som statens lakej dock inte berättar är att man hållit nere antalet smittade, och när denna siffra nu skrivs upp för man testar fler gör att det ser ut som att många sjuknar in. Det handlar snarare om en mycket underdriven siffra som nu rör sig i riktning mot verkligheten. WHO som inte är insatt i hur förljuget det svenska samhället är förlitar sig dock precis som Air France piloterna på instrumenten och “landar” därför i helt felaktiga slutsatser. I deras ögon ser det ut som att smittan ökar medans Sverige i själva verket rättar till den dimridå man målat ut för sin omvärld. Som man bäddar får man ligga, det är inte svårare än så.
Det är uppenbart att de nationer som tagit i med hårdhandskarna och masstestat har kunnat trycka tillbaka viruset, medans Sverige som istället pratat “asylrätt” och “frivillighet” tagit livet av 1000-tals pensionärer genom abdikerat ledarskap. Ställer man antalet döda i förhållande till befolkningen kan man OMÖJLIGT påstå att vi haft något annat än en mycket misslyckad och närmast mordisk strategi; vilket beror på att den regering som sitter inte tagit ansvar och visat ledarskap. När sossar i andra länder stängt Helsingfors eller Öresundsbron har våra versioner helt abdikerat från ansvar och istället gjort Anders Tegnell till landets de facto ledare. Regeringen har inte haft någon som helst egen uppfattning, vilket beror på att landet aldrig haft en regering med så få meriterade personer; det saknas uppenbart förmåga att tänka och agera själv. Istället har man fokuserat på sitt eftermäle och börjat prata om att tillsätta en coronakommission för att utkräva det ansvar… man inte tagit.
Stefan Löfven vet säkert allt om hur man utpressar små vitala företag att teckna kollektivavtal, men han är ingen landsfader eller någon man känner förtroende för i en händelse av kris. Tvärtom skämmer den ene efter den andre ministern ut sig på område efter område, samtidigt som man hyllas av Löfven. Alla med någon form av verklighetsförankring som såg intervjun med Ann Linde i tyska medier skakade på huvudet, det är nämligen mycket långt från Olof Palmes i jämförelse intellektuella briljans som kunde hålla presskonferenser på franska eller spanska och Lindes mycket dåliga engelska eller rent av förljugna svar. Den här regeringen måste avgå, där man får till en ny statsministerkandidat (oavsett parti) som förstår sig på ledarskap; vi kan inte titta på och se fler och fler lik fortsätta staplas på hög och regeringen själva tycker de gör ett bra jobb. Över 5000 döda i ett land som Sverige är den värsta katastrofen som drabbat vårt land i modern tid, punkt.