Efter Brexit-omröstningen har fler EU-skeptiska röster börjat höras, både utomlands och i Sverige. Frågor vi svenskar behöver ställa oss handlar kanske om vad vi vill att EU ska uträtta? Hur rimligt är det egentligen att vi avstår demokratiskt inflytande till ett övre parlament långt bort som vi har mycket svårt att påverka om det vill sig illa? Hur mycket kan vi egentligen säga till om när vi har 20 mandat från Sverige i ett parlament bestående av 751 ledamöter? Är det verkligen demokrati att dessa kan stifta lagar mot vår vilja, och idag redan utgör ca 25-30 % av vår lagstiftning? Hur mycket gemensamt har vi t.ex. med Medelhavsländerna? När vi röstade om medlemskap 1994 handlade inte valet om en förenad kultur, lagbok, “big bailouts”, nationalsång eller ett Europas förenta stater; istället handlade EU-valet om frihandel.
Bryssel ska tjäna sina medlemmar, inte göra livet svårare för dem
Uppenbarligen lyckas inte EU med de uppgifter medlemsländerna förväntar sig fungera, frågan vi då behöver ställa oss är om denna klubb är rätt för oss? När britterna med Nigel Farage (UKIP) röstar för att lämna unionen, och dennes närvaro sedermera blir ifrågasatt i Bryssel av en stöddig Jean-Claude Junker (ordf. för kommissionen) är det uppenbart att denne inte greppar att det är han själv med flera som inte framstått som relevanta för det brittiska folket. Storbritannien är idag världens 5-7:e största ekonomi beroende på källa, således borde ett EU värna sina medlemsstaters handel istället för sin personliga stolthet. En ödmjuk inställning är det som borde intas från Bryssels sida eftersom att handel genererar välstånd för både importör och exportör. Handel uppstår i sin tur mellan företag och människor, och mycket sällan mellan politiker. Politikerna i Bryssel bör ägna stor del av sin tillvaro åt att gynna handel, inte som idag betrakta handel som ett maktinstrument; detta saknar EU dessutom demokratiskt mandat för. Handel är förövrigt ett av få långsiktiga verktyg mot fattigdom och misär, tyvärr tycks inte den polletten trillat ner hos de som styr och ställer i denna union.
Lämna istället EU och utveckla det Nordiska Rådet till Nordiska Federationen
Låt oss samla Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island, och kanske också någon baltisk stat som vill samarbeta med oss. Vi behåller våra inhemska kulturer, språk, statsskick men samarbetar om större frågor. Den främsta principen skall vara att den lagstiftande makten utgår från folken, dvs. lagar skapas i respektive lands parlament (riksdagen i Sverige t.ex.). Däremot bör man samarbeta på dessa områden:
- Nordisk frihandelszon med försök till externa frihandelsavtal med Storbritannien, EU och USA.
- Gemensamt passystem men precis som idag olika medborgarskap.
- Fri rörlighet
- Gemensamma ambassader i mindre länder, högre samarbete mellan befintliga ambassader i viktiga städer.
- Möjlighet till utlandsstudier bland federationens medborgare
- Miljö- och energisamarbeten
- Försvarssamarbeten med tydliga drag av specialisering (Sverige är t.ex. bra på flygvapen och får då kanske ansvara i en högre grad för luftrummet)
- Gemensam polismyndighet som även samarbetar med EU:s Europol. Dessa utreder både lokalt och internationellt bus inom samma organisation. Polisen arbetar över gränserna i samma team.
- Inför en nordisk högsta domstol som kan fria (men inte döma) medborgare, som t.ex. fått tvivelaktiga domar. Domstolen bör också kunna avgöra handelstvister mellan federationens medlemmar.
Undvik följande Europeiska misstag:
- Inför ingen nordisk nationalsång eller flagga (vi samarbetar, vi är fortfarande olika suveräna länder)
- Inför inget gemensamt parlament, det räcker med de redan existerande nationella.
- Låt folken bestämma och få inflytande istället för lobbyister och elitister. Folkomrösta i viktiga frågor.
- Behåll nationella valutor, men inför ett ekonomisk råd / nordisk valutafond som kan påtala problem som hög utlåningsgrad eller överhettning inom olika sektorer.
- Rikta eventuella jordbruksstöd mot mindre aktörer som idag har svårt att överleva ekonomiskt eller organisera detta på nationell nivå.
Varför ska vi vara en del av EU när den Nordiska Federationen skulle kunna samla 26 – 30 * miljoner människor som samarbetar? “Ansvarstagande” kommer inte från överstatlighet utan fria människor som hjälper varandra.
* Sverige 9,8 Danmark 5,6 Island 0,32 Finland 5,4 Norge 5,1 Estland 1.3 Lettland 2,2