Sveriges nya adel heter inte Gyllenkrona eller Lejonsvärd, den utgörs istället av människor som kommit upp sig inom politiken eller olika statliga institutioner. På många ställen ser vi lagstiftning för lagstiftningens skull, man behöver helt enkelt skapa uppgifter så byråkrater har något att göra. Ett bra exempel är den skyddsmask (gasmask) som militären använder, som alltså initialt saknade en viss klassificering och därför inte kunde användas av sjukvårdspersonal; förutsatt att ingen skjuter tårgas bland patienterna (det kan säkert inträffa idag). Ett annat exempel är våra regioner där vi har politiker, byråkrater, dyra system, representation, ledarskapsutbildningar, teambuilding, politisk marknadsföring av regionen på olika events; som om inte sjukvården skulle klara sig bättre om dessa resurser istället lades på sjukvårdspersonal istället?
Socialism vs. Kapitalism i praktiken
En viktig skillnad att förstå i dessa sammanhang är att inom socialistiska system uppfinner man jobb som inte behövs, väldigt få efterfrågar landstingspolitiker och byråkrati utan istället efterfrågar man bättre sjukvård. Det kapitalistiska systemet där någon vill göra vinst rensar därför ut alla onödiga kostnader utanför kärnverksamheten, behöver man verkligen en massa mellanchefer inom sjukvården som aldrig läst medicin? Inom kapitalistiska system finns det inte enorma byråkratier för ingen entreprenör vill betala för dem, medans i socialistiska system skapas enorma välden av byråkrater; där diverse småpåvar gör sig oumbärliga för att inte kastas ut. Ett system där ingen litar på någon och där alla försöker skaffa sig fördelar eftersom allmänheten står för notan, en grogrund för vänskapskorruption. Är det exempelvis rimligt att en kommunchef tjänar över 100 000? Att byråkrater och inte entreprenörer är de bäst betalda i kommunen? Eller bör man betrakta dem som tjuvar, skrupelfria personer som likt dåtidens adel lever på andras bekostnad? Varför avskaffar vi inte landstingen och höjer lönerna för människor inom vården, eller finns det dem som tycker det är bättre att vi satsar på byråkrati och lägre löner för vårdarbetare?
Att styras av parasiter som beslutsfattare
Problemet är att många beslutsfattare aldrig haft riktiga arbeten, dvs. man förstår inte hur lång tid det tar för ett företag att skapa miljoner i värde; därför kan man utan att blinka försvåra för många företag eftersom man inte själv drabbas. Man kan hålla tjusiga tal om ökad solidaritet i sjukdomstider eller att företagen och dess anställda får gå ner i lön, dvs. de personer som driver Sverige genom att skapa ekonomiska värden. Att beslutsfattarna och byråkraterna själva helt lever på de värden som företagen skapar tycks man bortse ifrån, inte någonstans har denna nya parasiterande adel övervägt att sänka sina löner. Tvärtom tycks de stiga år för år med fler förmåner och fallskärmar for life.
Visiren påvisar absurditeten
När människor dör runt om på våra sjukhus och vården inte kan skydda sig pga. materialbrist, var det flera privatpersoner som började göra egna skyddsvisir med sina 3D-printers. Snabbt uppstod problemet att Arbetsmiljöverket inte hade godkänt dem, dvs. svenska staten prioriterade byråkratin istället för den arbetsmiljö de är tilltänkta att skydda. Man menade på att de saknar CE-märkning och kunde inte omfattas av EU:s undantagsregler eftersom de inte granskats och köpts in av en kvalificerad myndighet. Myndighetens slutsats var alltså att det var bättre att sjukvårdspersonal inte skyddar sig, än skyddar sig med något som inte myndigheten godkänt; dvs. själva byråkratin var mer högvärderad än människors liv!?!? Efter massiva protester kom man dock att svänga, och utfärdade att man inte skulle ge böter till de arbetsgivare som använder denna nödproducerade utrustning…
Sverige behöver inte bara en ny regering, vi behöver en revolution mot dödlig byråkrati och en ordning där sjukvården organiseras av staten och inte av 20 landsting. Förslagsvis gör man en ekonomiskt oberoende smålänning som är vän av kapitalism till det nya Sjukvårdsverkets första generaldirektör, där denne rensar ut alla onödiga människor som tynger vården. Där man också skapar nya möjligheter för privata sjukhus, för att minska köerna. Ett privat sjukhus skulle aldrig köpa stödstrumpor för 6000 kr paret eller en dörr för 1 miljon, det är endast möjligt i det socialistiska politiska Sverige där 1 miljon är en “satsning i sjukvården” istället för en kostnad; där katastrofer som Filippa Reinfeldt hyllas även fast de fullständigt misslyckats i sina uppdrag. Även om Reinfeldt är moderat är hon i aspekten socialist, eftersom det offentliga är huvudman och inte entreprenörer som försöker slimma utgifterna. Sverige är lika stort som New York City till antalet människor, vi behöver inte dessa regioner utan vi behöver skattepengar som faktiskt går till välfärden och inte giriga byråkrater eller politiker.
Om ett privat sjukhus gör vinst för att människor söker sig dit för att operera sin cancer, är det då ett tecken på girighet eller är det ett tecken på att det privata sjukhuset faktiskt räddar liv och att människor vill bli räddade? Kanske är inte företagens vinster det stora problemet, utan kanske ska du fråga dig vem som indoktrinerat dig att vinst är fel? Hur många sjukhus byggs privat om man inte får möjligheten att tjäna pengar, vem är intresserad av att gå till en arbetsgivare och jobba gratis? Om du inte är det, varför skulle någon annan vara det?