Det är verkligen förskräckligt hur vi behandlar våra pensionärer idag! Vi är nog många som synnerligen inte vurmar för att hamna på hem (om man ens kan kalla det för hem?). Det finns till och med politiska krafter som vill få dem att lämna sina hus eller lägenheter, som om det vore upp till politikerna? Någonstans borde de sista åren i livet vara de bästa, istället erbjuder den svenska så kallade välfärden på många håll det sämsta. Dessutom blir det tragikomiskt när politikerna i Jönköping skulle provsmaka pensionärernas mat framför medias kameror, de varma köttfärsbiffarna smakade “fantastiskt bra”; det vara bara det att pensionärerna i själva verket åt pölsa den dagen… Förövrigt kan man ju fråga sig hur många som idag äter pölsa? Idag kan vi återigen läsa om hur några som arbetar i äldrevården i Skellefteå mår dåligt av att se den maten de tvingas servera. De flesta vettiga människor i Sverige inser sedan länge att detta är helt oacceptabel behandling, ändå verkar få reagera.
Istället för att lösa problemet väljer man att ohederligt politisera debatten
Första gången man såg eller hörde talas om standarden på födan (bilderna på innehållet kvalar knappast upp till det som kallas mat) tänkte vi nog alla, “stackars liten håla” osv. Sedan kunde man läsa om något privatägd boende som gjorde samma sak, direkt började man från vänsterflygeln använda ägandeformen som förklaring på den dåliga maten. Då uppstår ett intressant fenomen. Om ett kommunalt boende serverar dålig mat är det något man bara ska acceptera då det till synes inte har något med ägandeformen att göra, sker serveringen på ett privatägt boende är det plötsligt ägarna som är giriga? Istället borde ju varje vettigt funtad politiker (som tjänar folkets intresse istället för sina egna) börja prata kvalitetskrav, inte ägandeform. Någonstans måste det vara kvalitén som sätter standarden, och har man en hög kvalité tycker åtminstone undertecknad att det är helt okej att göra en godtycklig vinst. Någonstans borde den fria konkurrensen göra det omöjligt att bedriva verksamhet som fungerar uselt, vem placerar en äldre släkting på ett ställe med dåligt rykte med “blöjvägning” eller matransonering?
Personalens ansvar att agera
Kanske är det dags att se till att det ligger på de anställdas ansvar att dokumentera mat som anses vara undermålig? Idag bär alla under 40 år på en smartphone utrustad med kamera, kanske borde man hitta ett system där maten dokumenteras och laddas upp för granskning hos Folkhälsoinstitutet? Skulle man anställa två – tre personer med en kockutbildning på myndigheten är jag övertygad att de på 8-timmar vardera skulle kunna kontrollera samtliga boenden, under en dag och se att maten både ser aptitlig ut samt innehåller rätt mängd. Provsmakning blir tyvärr svårt att genomföra centralt av logistiska skäl, men kanske kan dokumentationen förbättra en hel del?
Brainstorming av galna idéer
Varför kan man inte ha fri tillgång av vin till måltiderna eller för den som vill bli utrullad till verandan en solig dag? Vissa kanske tycker det är problematiskt för alkoholister på boendet? Någonstans är detta ett argument man hör i många sammanhang; dvs. den lilla minoriteten ska begränsa majoriteten. Förövrigt kan man ju fråga sig om det är ett samhällsproblem om det sker en överkonsumtion av alkohol på boenden, det är väl snarare av största vikt att man har en trevlig tillvaro som boende? Tittar man på flygmatsindustrin tror jag många boenden skulle kunna lära sig väldigt mycket, kanske skulle man t.o.m. upphandla maten hos olika flygbolag? Kanske skulle man också skicka undersköterskor på en tvådagars intensivkurs till bartender? Vilken grej! Man hade kunnat haft en slogun som “kubansk afton, med fria mojitos till salsatoner”. Veckan efter kanske man kan ha en “Johnny Cash-afton” där man har ölprovning och äter nygrillade hamburgare? Varför kan man inte ha boenden som försöker hitta på häftiga upplevelser för sina boenden? Det är fantasin som sätter gränserna, ofta krävs dessutom en galen eldskäl som tänker utanför boxen. Sannolikt är det bara en tidsfråga innan liknande tänkande kommer införas då 70-80-tals människan är mer upplevelsesökande än tidigare generationer. Det är förövrigt en tidsfråga innan Playstations och Xbox hittar in på boenden, om dom inte redan gjort det på sina håll?
Kostnaden i relation till flyktingar
Det finns säkerligen många som tycker det är upprörande att sätta välfärdsposter mot varandra, men samtidigt är det svårt att greppa siffror om man inte kan sätta saker i relation till varandra. Jämförelser är ett fundamentalt begrepp inom statistiken, varför ska man inte kunna göra det på migrationsområdet (ur ett logiskt resonemang)? Det är uppenbart att vi värderar människor olika i vårt land. När man läser om äldreboenden verkar många äldre få betala ca 2000 kr per månad för maten, vilket motsvarar under 100 kr per dag i betalning. Tittar man sedan på motsvarande siffra för flyktingar i t.ex. Älvdalen ligger samma siffra som kommunen betalar på 572 kr per dygn (dvs. nästan 18 000 i månaden per person i kostnad!). Nu är siffran sannolikt ett extremfall; men det säger ändå något om hur en kommun prioriterar. Varför inte lägga upp en del av matkostnaderna i lån? Studenter som är en annan ekonomiskt svag grupp tvingas låna, varför är detta helt orimligt för flyktingar? Låt dem t.ex. låna 3000 kr i matpengar per månad istället, sannolikt hade nog många drivna flyktingar ganska snabbt försöka hitta en inkomst istället för att som nu fastna i ett fundamentalt bidragsberoende.
Läs gärna mer:
http://norran.se/asikter/insandare/tveksamt-om-ens-katten-skulle-ata-av-maten-484796
http://norran.se/nyheter/de-gamla-pa-aldreboendet-fick-uppbrant-flask-till-middag-509622