I Joe Bidens avskedstal nämnde han att USA håller på att förvandlas till en oligarki, vilket sedan pumpats ut i alla etablerade medier. Även om Joe Biden med största sannolikhet inte skrivit talet själv, är det intressant att se hur mäktig den vänsterliberala apparaten är när svenska tidningar i artikel efter artikel lyfter fram samma ord. Oligarki. Uppenbart vill man vilseleda den läsare som inte funderar på syftet i Bidens budskap att Ryssland och USA fungerar ‘ungefär’ likadant under Trump. En klick oligarker samlade runt respektive korrupta president, är budskapet vi som mottagare ska tänka när vi hör vänsterns beskrivning. Så vad är skillnaden på de ryska oligarkerna och de amerikanska s.k. ”oligarkerna”? Det ska vi i dagens artikel reda ut, och varför det är mycket bedräglig retorik.
De ryska oligarkerna
För att förstå hur de ryska oligarkerna vuxit sig så starka behöver man förstå var de kommer ifrån. Under sovjettiden ägde staten alla fabriker och företag, det var också staten som bestämde vilken fabrik som skulle producera vad; ett ekonomiskt system som kallas planekonomi och tillämpas i kommunistiska (socialistiska) länder. När Sovjetunionen senare föll sönder och Ryssland frigjordes fanns en massa fabriker som producerade saker som inte kunde konkurrera med västerländska varor, vilket gjorde att en liten klick väldigt få ryssar med ‘rätt’ kontakter lyckades köpa en stor mängd statlig egendom för struntsummor då värdet åtminstone på pappret var oklart. Dessa kunde snabbt bygga enorma förmögenheter, och så länge de inte utmanade Putin så var det med statens goda minne; där Yukos tidigare chef oligarken Michail Chodorkovskij råkade väldigt illa ut efter att ha tagit ton mot Putin. Ryssland är således en oligarki där en mycket liten klick personer kontrollerar den ryska infrastrukturen, vilket skett genom att de lyckats komma över fabrikerna när staten föll sönder. Vem som egentligen kontrollerar dessa tillgångar är heller inte helt klarlagt, utan var och en får dra sina slutsatser vad som är mest troligt.
Östtyskland går upp i Västtyskland
Jämför man med Östtysklands införlivning i Förbundsrepubliken Tyskland valde man att placera alla östtyska statliga tillgångar i ett nytt statligt företag kallat Treuhandanstalt (eller Treuhand), där den västtyske chefen Detlev Rohwedder mördades när han försökte omorganisera och göra dessa företag konkurrenskraftiga utifrån västlig synpunkt. Ägandet föll alltså inte till 10-20 privatpersoner som i Ryssland. Mordet på Rohwedder blev aldrig löst, och Treuhand var vid den tidpunkten värdens största industrikonglomerat med över 4 miljoner anställda i allt ifrån stålverk till mer kulturella institutioner. Även om verksamheten upphörde 1994, finns vissa delar fortfarande kvar i statlig ägo så som skog, kontorslokaler med mera. Ett upplägg som inte är orealistiskt eftersom egendomarna faktiskt var det tyska folkets, och inte tjugo personer som lyckades komma över enorma tillgångar eftersom staten föll sönder. Östtyskland fick inte oligarker i den mening som Ryssland och andra öststater fått, kanske för att Västtyskland var en demokrati och inte en korrupt stat.
De amerikanska s.k. ”oligarkerna” utpekade av Joe Biden
Vilka Joe Biden och etablerad media syftar på är inte alltid definierat, utan sannolikt syftar han på Elon Musk (Tesla, SpaceX, Starlink och Paypal), Jeff Bezos (Amazon) och Mark Zuckerberg (Meta) som synts runt Trump sista tiden. Deras bakgrund som tycks skrämma Joe Biden att han nämner dem när han summerar sitt presidentskap är att alla tre byggt sina företag från scratch, där de alla tre kommer från vanliga familjeomständigheter. Ingen av dem har plundrat statlig egendom, tvärtom har Musk först byggt om hur vi hanterar pengar över nätet (Paypal), för att sedan bygga elbilar vassare än alla andra amerikanska bilar tillsammans (Tesla), för att sedan fortsätta med att på egen hand bygga ett eget rymdprogram som NASA valt att använda (SpaceX) och sedan på egen hand placerat internet-satelliter runt jorden (Starlink) där vem som helst kan få internet. Jeff Bezos har förändrat hur vi handlar med varandra, där han från sitt garage byggt jordens största varuhus i form av Amazon.com och Marc Zuckerberg har genom sitt Facebook förändrat hur vi kommunicerar med varandra globalt. Ingen av dem är heller monopolist eller oligopolist, eftersom nya företag faktiskt kan ploppa och har ploppat upp på samtliga områden. Ingen av dem säger sig heller vilja begränsa det fria ordet, utan snarare låta den som vill komma till tals.
De amerikanska företagarna är således inte oligarker eftersom dessa slagit sig fram för att de har den bästa produkten, de har inte tillskansat sig statlig egendom för en spottstyver. För den som inte vill köpa Tesla finns fortfarande en mängd andra amerikanska bilmärken kvar, och för den som inte vill handla på Amazon går samma vara förmodligen utmärkt att köpa på köpcentrumet Sears. SpaceX är inte heller ensam om att flyga till rymden, man kan även lifta med Boeing, Virgin och Amazon; även om man uppenbart riskerar att bli strandad på ISS om man reser med Boeing (det sitter för närvarande två astronauter där som inte kommer hem).
Istället är det tydligt att NASA köper sina tjänster från SpaceX eftersom dessa är bäst, löser uppgiften och uppenbart är billigare än om NASA själva stått för raketerna som i fallet med rymdfärjorna och Apollo-programmet. Det är inte monopol, oligopol utan snarare perfekt konkurrens. Istället är alla tre mycket goda exempel på den amerikanska drömmen, där vem som helst kan lyckas med sina företag eftersom människor älskar deras produkter; Musk är dessutom invandrad från Sydafrika. Således är det fullständigt obegripligt hur Joe Biden, den demokratiska maktapparaten och andra västmedier agerar nyttiga idioter när dessa människor snarare förtjänar vår beundran och respekt. Det är snarare därför tvärtom logiskt och fullständigt rationellt att Trump som president ber dem effektivisera staten, när dessa säkerligen dragit viktiga slutsatser i sina entreprenörskap; erfarenheter som kan spara skattemedel samtidigt som man arbetar gratis. Uttalandet säger därför mer om Joe Biden och hur misslyckad hans administration är, när man så tydligt tar strid mot företagare som uträttat stordåd och som bör jämföras med Thomas Edison, Alexander Graham Bell och Nikola Tesla snarare än Vladimir Putins lakejer.