För alla som sett filmen om Estonia på Dplay måste man förstå att förlisningen av M/S Estonia är vår tids största mörkläggning, en historia som säkerligen kommer bli mycket pinsam för “föregångslandet” Sverige. Det handlar nämligen om de frågor dokumentären inte ger svar på, nämligen vad som föranlett förlisningen och varför mörkläggningen varit så omfattande. När regeringen dessutom inte vill ta del av filmmaterialet med det stora hålet på styrbord sida, utan istället känner sig trygga i haverikommissionen, JAIC:s slutsatser om bogvisiret; är det tydligt att avståndet mellan anhöriga eller gemene man och s.k. “folkvalda” aldrig varit större.
Vad är det egentligen som finns på bildäck?
Om ansatsen i Discoverys dokumentärserie är sann, dvs. att någon eller några skadade Estonia för att en viss utrustning inte skulle nå väst; är det inte en otrolig tanke att den finns kvar på bildäck. Det förklarar nämligen varför den svenska staten velat gjuta in hela fartyget i betong. Det gör också vikten av gravfriden logisk, nämligen att man gör det straffbart för kringliggande nationers medborgare att besöka skeppet; trots att det ligger på internationellt vatten. Det faktum att man dessutom hårdbevakat platsen genom att ständigt ha skepp närvarande, för snarare tankarna till Tjernobyl än Skogskyrkogården. Finns det något farligt på bildäck?
Hur sjönk egentligen M/S Estonia?
När vi tidigare fått det berättat att Estonia sjunkit pga. att bogvisiret föll av samtidigt som dokumentären visar att rampen bakom varit uppfälld, och vittnen i maskin sett att den aktuella vattenmängden som trängt igenom rampen handlat om stänk; stämmer det väl med de nya vittnesmål som såg vatten komma underifrån istället för nedför trapporna under bildäck. Vittnen som tidigare inte fått publicitet för sina iakttagelser. Det aktuella hålet förklarar också varför båten inte lade sig flytande upp och ner, luften kunde nämligen pysa ut vilket avsevärt förkortade händelseförloppet.
Varför sjönk M/S Estonia?
Hade olyckan endast handlat om dåligt väder tåls det att fråga om alla avvikande konstigheter som övertäckning, inställd bärgning, brända underlag till kommissioner, etiska råd, politiker som snabbt byter uppfattning osv. varit desamma. Om olyckan inte var någon olycka utan handlar om andra intressen, är det något som absolut inte kan tillåtas gå obemärkt förbi. Estonia tillhör oss alla, vi känner alla någon i första eller andra led som påverkats; att regeringar helt valt att mörklägga vad som skett är fullständigt oacceptabelt.
På samma sätt som det är fullständigt hårresande att två journalister döms till fängelse för att ha upptäckt socialdemokratins spionorganisation IB är det så klart fruktansvärt att åtala en journalist för brott mot griftefriden för att ha avslöjat att regering på regering aktivt vilselett svenska folket. När man istället hittar hål i fartygsskrovet som regeringen dolt för sina medborgare och anhöriga, tåls det att fråga om inte det är ett större brott mot gravfriden. Att som Bildt, Carlsson, Uusmann, Sahlin och Persson vilseleda kring 852 förlorade liv borde rimligen vara det kanske grövsta brott mot griftefriden i landets historia; den kritiken behöver lyftas fram när det är dags att skriva vederbörandes yrkesgärningar i historieböckerna.
Östersjöns länder behöver en ny oberoende utredning, förslagsvis av en helt neutral tredje part som helt saknar prestige i frågan.