För alla som kanske funderat över varför tv-serien House of Cards fick sitt namn, handlar det just om att korthus faller väldigt lätt; något som just nu ser ut att ske kring Joe Bidens återvalskampanj. För alla som bevakat amerikansk politik direkt via amerikanska källor på högersidan har det varit tydligt i många år att Joe Biden har stora kognitiva problem, och att Långbens klassiska fråga ‘vem är det som kör egentligen?’ faktiskt är helt relevant att ställa. En bild som fram tills för någon månad sedan inte visats i svenska medier, där man avfärdat det som lögner och hat. Som svar har amerikanska vänstermedier gjort allt för att försöka visa att Trump har lika stora problem, vilket tog nya lågvattenrekord där amerikanska medier inkl. CNN och Washington post initialt rapporterade att Trump trillat på scenen och sedan blivit bortförd; när det i själva verket handlade om ett mordförsök. Inte ens Joe Biden kunde i sitt första uttalande säga att ett mordförsök ägt rum utan sa sig endast ha en uppfattning vad som skett.

Fler och fler förstår att tidningarna ljuger, ridån spricker.

Även om det finns de som fortfarande tror att Joe Bidens kognitiva hälsa är på topp, är det fler och fler som uppenbart förstår att allt inte står rätt till. Medierna skadar således inte bara Joe Bidens trovärdighet när lögnen uppenbaras, utan även människors förtroende för samma medier. Bilden av Joe Biden som den store ledaren, eller starke presidenten har uppenbart redan raserats; där de som stödjer honom snarare gör det för att man inte gillar Trump. Vad Bidens konkreta politik innebär har man ingen aning om. Så här i efterhand har det blivit tydligt varför Joe Biden för fyra år sedan bedrev sin valrörelse från hemmets källare, istället för att hålla rallys runt om i USA. Han slapp uppenbart både kritik och granskning. Att Joe Biden nu drabbats av Covid-19 behöver således inte vara dåligt opinionsmässigt, uppenbart tjänar han på att inte visa upp sig; huruvida det därför är sant tåls således att fundera på.

Valet handlar om några få stater som nästan alla lutar Trump

För att snabbt få en förståelse hur elektorssystemet i praktiken fungerar finns det precis som i Sverige vissa områden som är mycket svårrörliga politiskt sett, där man redan idag är säker på vem som vinner dem. Istället handlar det om de stater som kallas swingstates, som tenderar att byta färg. Skulle opinionsmätningarna stämma skulle Trump få 108 extra elektorsröster vilket skulle placera honom på 325 (det krävs 270 att vinna). Trump kan alltså förlora flera och fortfarande vinna valet.

DelstatVann 2020Lutar 2024Antal elektorsröster
NevadaJoe BidenTrump +5,1%6
ArizonaJoe BidenTrump +6%11
MichiganJoe BidenTrump +1,6%15
VirginiaJoe BidenTrump +0,4%13
PennsylvaniaJoe BidenTrump +4,5%20
WisconsinJoe BidenTrump +3,4%10
MinnesotaJoe BidenBiden +3%10
GeorgiaJoe BidenTrump +4%16
New HampshireJoe BidenBiden +3%4
Nebraska distrikt 2Joe BidenTrump: +2,2%1
North CarolinaDonald TrumpTrump: +5,7%16

Att presentera president Zelenskyj som President Putin…

… hade kanske passerat hyfsat obemärkt om det var en engångshändelse, men när vice president Kamala Harris tilltalats som “vice president Trump” dagarna innan och felsägningarna haglat så fort Biden inte haft manus; är det uppenbart att partitopparna i Demokraterna inte skrattar utan är mycket oroade. Ursäkterna är nämligen slut, vilket blir tydligt när tom. vänstermedia rapporterar att tidigare (och kanske även de facto) president Barack Obama att president (de jure) Joe Biden bör överväga att försöka bli återvald. Obama var även 2020 försiktig med att stödja Joe Bidens kandidatur tills alla andra hoppat av, kanske av respekt för primärvalet men tanken kring ev. skepsis mot Bidens hälsa ligger inte långt bort. När andra demokratiska tungviktare som Chuck Schumer, Nancy Pelosi och Adam Schiff också haft offentliga synpunkter ser det knappast ljust ut att få siffrorna ovan att vända till Bidens fördel.

Det som talar för att Joe Biden stannar kvar i racet är att det faktiskt är upp till honom själv, han har nämligen vunnit primärvalet. Återstår därför att se huruvida han resonerar. När Demokraterna svängt från att vara ett civiliserat parti med företrädare som Franklin D. Roosevelt, John F. Kennedy m.fl. till ett mycket extremt parti har man satt sig i något av en rävsax då väldigt få ledande kandidater kan locka rörliga mittenväljare. Hade man istället inte drivit den tidigare demokraten Robert Kennedy Jr. ut ur partiet, är det inte en helt otrolig tanke att han haft en bra chans; nu driver han istället en egen kampanj som oberoende kandidat. Valet 2024 ser alltså ut att bli likt valet 1912 då tidigare presidenten Theodore Roosevelt återkom som oberoende kandidat efter att ha misslyckats säkra republikanernas plats från sittande president Taft. Republikanernas röster delades den gången på båda kandidaterna Roosevelt 27,4% respektive Taft 23,2% varav Demokraternas kandidat Woodrow Wilson vann med sina 41,8%, hade man istället hållit ihop partiet hade man uppenbart aspirerat på c:a 60%. Joe Bidens vinstchanser ser således inte helt ljusa ut, även om han stannar kvar i valet. Kommande dagar blir både avgörande och inte minst spännande.

Av Ian Fernheden

Ian Fernheden är sedan 2015 chefredaktör för tidskriften Konservativa Förnuft. Ian har en kandidatexamen i internationell ekonomi men brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst och sann kultur så som klassisk musik. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren, är lyrisk tenor och dykare när han inte skriver artiklar. Sedan november 2022 är Ian kommunalråd för Kristianstad kommun och förste vice ordförande i kommunstyrelsen, vice ordförande för kyrkorådet i Kristianstads pastorat och är även invald som ledamot av både fullmäktige i Kristianstads kommun och Region Skåne för Sverigedemokraterna.

Kommentera utan Facebook