I valet 2022 kommer fler alternativa partier ställa upp på båda sidor av blockgränsen, på vänstersidan finns exempelvis det islamistiska partiet Nyans medans på högersidan kommer vi se både Alternativ för Sverige och det mer borgerligt sinnade Medborgerlig Samling. Vi har dessutom Liberalerna som är störst av de mindre partierna och ligger stadigt kring 2 %. Mycket talar därför för att antalet röster på partier utanför Riksdagen kommer ha betydelse för valets utgång, de svenska valen sker nämligen på marginalen. Därför är det intressant att diskutera vad som händer när man röstar på partier som inte når riksdagen både på vänster- respektive högersidan. Vem är det egentligen man röstar på?
Partiet Nyans-Feministiskt initiativ och kommunistpartierna
För att förstå vad förlorade röster innebär handlar det om att förstå spelteori, hur ser spelplanen ut kring vilket parti de föredrar i andra hand eller rättare sagt vilken statsministerkandidat man föredrar. Röstar man på Nyans, F! eller de mikroskopiska kommunistpartierna är det troligt att man förespråkar Löfven framför Kristersson. När dessa röster därför kasseras, eftersom partiet inte når riksdagen förlorar Team Löfven röster som rimligen stödjer honom som statsminister. Ett stort islamistiskt Nyans som precis missar riksdagen är 3,9 % äter upp Löfvens regeringsmöjligheter, ett sådant tapp klarar ingen när man balanserar på marginalen. Därför är varje röst på Nyans, kommunistpartier och Feministiskt initiativ röster på högern, eftersom det är förlorade vänsterröster så länge de inte når Riksdagen.
Partierna Medborgerlig samling, Liberalerna, Alternativ för Sverige, Piratpartiet mf.l.
På samma sätt fungerar det på högersidan, gissningsvis vill ovanstående partier ha Ulf Kristersson eller Jimmie Åkesson som statsminister; även om det uppenbart finns många “liberaler” som håller på Löfven och själva driver väldigt socialistisk politik där makten går från medborgarna till byråkrater istället för tvärtom. Röster på högerpartier som inte når Riksdagen gör därför vänstern relativt starkare eftersom det är förlorade högerröster när partierna inte når riksdagen. Det tåls dock att säga att en röst på Medborgerlig Samling eller Liberalerna om man exempelvis har Centerpartiet som näst bästa alternativ försvagar Löfven, samtidigt som det inte gynnar varken Kristersson eller Åkesson; utan i det utfallet blir det någon form av en status quo.
Att samarbeta med varandra
Det tåls också att lyfta frågan hur väl ett högersamarbete är mellan M-KD-SD om Alternativ för Sverige ska ingå i underlaget, risken är nämligen att M och KD stänger dörren och gör upp med Lööf och Löfven. Man måste därför väga in om ett parti har möjlighet att ingå i ett underlag, eftersom risken är att oheliga allianser uppstår vilket banat vägen för både Löfven I (Decemberöverenskommelsen/nedlagda röster) och Löfven II (Januariavtalet). En risk som finns redan idag, men givet de uttalanden som kommit från Kristersson får man göra bedömningen att sannolikheten för en samlingsregering med M och S minskat; Moderaterna gör uppenbart bedömningen att de måste försöka nå regeringstaburetterna. Även om Medborgerlig samling inte får gå i Pridetåget, trots att de är det enda partiet med en homosexuell partiledare; är det exempelvis troligt att de varit välkomna in i värmen. Huruvida ett islamistiska Nyans på 5 % kommer kunna ingå i ett vänsterunderlag är inte heller något man ska ta för givet, en Socialdemokrati kan också kasta in handduken för att eftersträva en samlingsregering om exempelvis kravet på minareter med högtalare blir skarpt över hela landet; men det ska inte heller uteslutas att man kompromissat om en sådan sak. Socialister är nämligen kända att göra allt för makten.
Valet 2022 kommer bli mycket intressant, det är dessutom inte en otrolig tanke att valet kommer avgöras av partier som inte når riksdagen. Ett Nyans som äter någon procent på Centerpartiet och lite mer på Socialdemokraterna kan bli högerns räddning, på samma sätt som ett Miljöparti på strax under 4 % också riskerar att sänka Löfven. Precis som ett “Liberalerna” som inte når riksdagen och får strax under 4 % kan släcka högerns chanser att bilda regering (flyr istället väljarna skeppet och man får 0,5 % minskar självklart skadan för högern). Vill man därför påverka valet efter hur man röstar ska man ställa sig två frågor, -Kommer mitt parti nå riksdagen? samt -Kommer de kunna samarbeta med befintliga partier? Att därför överge skutan och rösta efter vilken kandidat man faktiskt föredrar om siffrorna ser illa ut är att rösta rationellt, eftersom risken är stor att man annars gynnar motståndarlaget. Därför är det viktigt att man gör sin egen analys, vad vill man egentligen åstadkomma med sin röst? Handlar det om ett maktskifte är det sannolikt bättre att rösta på ett parti som säkert når riksdagen, eftersom man annars riskerar att bidraga till en Löfven III.