På senaste tiden har det varit tydligt att SVT och Hanna Stjärne velat öka sin mångfald i rutan, något vi skrev om för ca 3 år sedan; man har lyckats så väl att många svenskar numera har svårt att förstå vad som sägs. Är det inte grammatiska fel, är det flera medarbetare som har problem med svenska uttalet; vilket gör att många kan ha mycket svårt att ta till sig nyhetssändningen. Det kanske största problemet är att det tar fokus från nyheten eftersom man både irriterar sig på Stjärnes nya mångfaldsutveckling samtidigt som man får kämpa med att förstå vad som sägs. För pensionärer med dålig hörsel kan det vara enda möjligheten på dagen att dessutom få tillgång till nyheter, då man annars tenderar att vara inlåst; eftersom det inte finns tillräckligt med resurser för vare sig frisk luft eller ekonomi för en tidningsprenumeration.
Svenska dialekter kan vara ett problem
För många människor kan även grötiga dialekter vara ett problem, därför bör man ställa som krav att man ska prata rikssvenska dvs. inte stockholmska utan neutral svenska. Undantagen skulle kunna vara de lokala sändningarna där lite mer dialektal framtoning skulle kunna accepteras så länge man inte tummar på tydligheten.
Rinkebysvenskan ska inte erkännas som en dialekt i SVT
För några år sedan gick debatten varm om man skulle ge rinkebysvenskan status som en dialekt, eftersom man trodde det skulle vara integrerande. Inget kunde vara mer fel, eftersom själva nyckeln till om man uppfattas som svensk eller inte handlar primärt om man kan tala språket utan brytning. Sedan finns det alltid politiskt korrekta batikhäxor som kommer påstå att alla som korsat gränsen är svenskar, tåls att fråga om samma individer betraktar sig själva som spanjorskor för att de åker till Kanarieöarna på semester? Således bör man i utsatta områden självklart införa kvällskurser efter ordinarie studietid där man tränar på det svenska uttalet, och att man som lärare dessutom ställer krav på att eleverna försöker svara utan brytning. Hanna Stjärnes modell att ta in människor som har stora svårigheter med språket, är helt fel väg att gå i integrationsarbetet; den sortens experiment hör dessutom inte hemma i public service. Behärskar man däremot språket, och det inte går att urskilja på rösten att man invandrat så ser den här redaktionen inga begränsningar på vem man kan ta in.
Monotona röster är också ett problem
Ibland har man kunnat höra nyhetsreportage som har monotona röster, vilket kunnat vara irriterande eftersom det precis som komplicerade dialekter eller språkproblem tar fokus från nyheten. Därför bör man även ställa krav på ett normalt tonfall som känns avslappnat.
Det finns säkert de som inte tycker det här är ett problem, utan tycker det är fantastiskt; och det är helt okej att anse att det inte spelar så stor roll om andra förstår nyheterna. Public service:s uppgift är dock större eftersom man ska täcka alla svenskars behov, och eftersom det finns personer som inte förstår vad som sägs; behöver public service ställa högre krav än andra kring vilka man anställer som programledare. Public service är således inget politiskt experiment utan nyheterna ska vara fullständigt oberoende, och uttalet neutralt för att så många som möjligt ska kunna ta del av dem; allt annat är oacceptabelt.