Jan Björklund väcker idag en intressant tanke, dvs. att alla nyanlända ska få halverat sommarlov. Men kanske borde man istället betrakta det utifrån studieresultat? Sannolikt har de nyanlända problem med just svenska språket, och då är det ju utmärkt att köra intensivkurs i svenska och t.ex. engelska. Men för alla andra elever som uppenbarligen inte klarar målen, varför inte lägga lite krut på dem med? Visserligen finns det säkert många lärare som också vill ha två månader ledigt, men någonstans har man misslyckats i sitt uppdrag om många elever i en klass underkänns. Således är det kanske rimligt att flera lärare hjälps åt genom att ansvara 1 vecka var för sommarundervisningen?
Anarkistiska barn – tyvärr lärarnas problem.
I dagens samhälle där många barn tycks ha oerhörda problem att sitta still, och kanske tidigt hamnar i brottslighet; är kanske en vettig lärare barnets enda räddning. Föräldrarna har säkerligen dessutom i många fall abdikerat att just vara föräldrar, dessutom beskyller man läraren istället för barnet för alla problem. Uppenbarligen finns det många föräldrar som tror att samhället ska uppfostra deras barn, men när lärarna säger ifrån över att barnen saknar hyfs; då blir föräldrarna upprörda? Man kan nog sammanfatta problemet med att vissa inte borde blivit föräldrar… I dagens samhälle beskriver många lärare att dom är överarbetade, energin för att rädda elever som hamnar i fel sällskap är säkerligen frånvarande på många fall. Förutsättningarna att lyckas i uppdraget (dvs. få alla barn över godkänt) är inte heller de bästa, detta tåls att erkännas. Växande klasser, mindre eller frånvaro av disciplinära befogenheter har helt säkert påverkat skolresultaten; vilket metaforiskt kan liknas vid en kapten på stormigt hav med vanmakten att inte kunna surra lasten på sin skuta. Risken för förlisning är uppenbar, sen får experter komma med sina politiskt putsade förklaringar. Uppenbarligen är vi många som ser att skolan har enorma problem och således kanske sommarlovet borde vara något som man förtjänar. Är det verkligen rimligt att man ska få ledigt om man har underkänt i en massa ämnen? Tvärt om talar ju all logik för att man då ska komplettera sina studier för att nå upp till godkänt. Dessutom sänder sommarskola en signal att jobba hårdare till nästa år för att kunna njuta av sommarlovet.
Kanske är det dags att införa tysk modell? dvs. Hauptschule (“huvudskola”), Realschule (“realskola”) och Gymnasium
I Tyskland delas eleverna strax innan högstadiet in i skolor efter ambitionsnivå och resultat. Med tanke på de brister vi ser idag i den svenska skolan skulle det Tyska systemet sannolikt förbättra för väldigt många elever. Enkelt förklarat och förenklat väljer eleven från 10-11 års ålder tillsammans med läraren om de ska gå studieförberedande (dvs. Gymnasium), eller lite lägre takt (Realschule) eller yrkesutbildningar dvs. Hauptschule. I Sverige har vi fått för oss att alla barn ska bli akademiker, eller åtminstone ha behörighet; vilket i grunden är en socialistisk uppfattning om att stöpa alla i samma form. Detta genererar “systemfel” då människor de facto är olika, vilket leder till att barn som t.ex. kanske är duktiga på hammare och spik “slås ut” när de tvingas läsa teoretiska ämnen. Vi kan också se systemfel med de barn som är superbegåvade, och som blir uttråkade eftersom de räknat ut matteboken på sin fritid. Dessa har kanske även en diagnos, varav det idag inte är ovanligt att läkaren skriver ut dämpande medicin. Den som tror Einstein, Mozart, Edison, Steve Jobs var helt normala personer, har nog lite fel uppfattning om det som av eftervärlden definieras som genier. Dessutom hör man ofta politiker som tycker elitklasser är fel, men frågan är om det är eleverna eller den politiska vikten av att stöpa alla i samma form som är viktigast? Således hade det kanske funnits poänger i att placera elever som håller lägre tempo i en mer individanpassad skola. Kanske kan stökiga elever hitta sin egen studietakt, med klasskompisar i samma situation. Kanske kan de som är praktiskt lagda snabbare hitta både sitt hantverk och motivationen. Ofta får man som utomstående bilden av att många barn som har problem, stör andra för att man själv halkat efter.
Uppenbarligen fungerade skolan en gång i tiden, kanske borde vi blicka tillbaka och se vilka faktorer som faktiskt var framgångsrika? 1800-tals människan och den tidiga 1900-tals människan hade nog en hel del bra idéer.
Fritt efter:
http://www.metro.se/nyheter/l-forlang-skolplikt-for-flyktingar/Hdzpdd!httfIRVzPCD1TT0pmpy0nw