Förr i tiden kallade man en spade för en spade, där vi nu hamnat i en situation att media och etablissemanget ständigt använder ett politiskt korrekt språkbruk samt i uttalande efter uttalande förskönar mycket grov brottslighet. Syftet handlar om att försöka tona ner vad som sker, där varje allvarligt problem blir en “spännande utmaning”. Således tåls det att ställa frågan hur någon ska kunna lösa problemen om de inte ens instämmer i att vi har ett problem. Sprängningar har ju svenska folket ägnat sig åt sedan stenåldern, där man sprängde sten genom att elda och sedan kvickt kyla ner samma sten för att få den att spricka. För trettio år sedan handlade sprängningar istället om att Trafikverket sprängde bort berg för att bygga en tunnel, där det nu handlar om unga tungt kriminella som spränger andra människors bostäder (“hem” vill man inte skriva). Varför klarar vi inte att kalla en spade för en spade?
Politisk korrekt terminologi
Öppnar man en tidning idag är det inte “sprängningar” utan korrekt beskrivning är “bombdåd“. Kriminella individer som inte bara placerar ut bomber, utan också detonerar dem i syfte att mörda eller skada andra människor i sina hem. På samma sätt tonar man ner “mordförsök” och “skottlossning“, till skjutning vilket är det ordet man använder om man går på en skjutbana och tränar skytte. Vi kan även se “våldtäkt” ibland beskrivas som sexuellt övergrepp, där “misshandel” tonas ner till slagsmål eller bråk. Det är heller inte ovanligt att “mord” också refereras som dödligt våld. Precis som alla problem plötsligt blivit spännande utmaningar.
Att beskriva verkligheten som den är
Blickar vi tillbaka har det varit varje generation journalisters uppdrag att beskriva verkligheten som den är, varken mer eller mindre. Något som uppenbart förändrats där journalisternas arbete numera handlar om att beskriva händelser så människor inte känner för att rösta på Sverigedemokraterna, eftersom dessa under en längre tid påtalat problemen alla andra förnekat. Därför kan man fråga sig hur dessa resonerar, uppenbart tycker man det är bättre att folket lider under allvarlig brottslighet istället för att erkänna att någon man ogillar haft rätt hela tiden? Socialdemokraterna har exempelvis fördömt alla som talat som visitationszoner, men nu vill de plötsligt ha en över södra Stockholm; hur trovärdig är en sådan politiker? Att man inte skäms, utan låtsas som man alltid tyckt så. Den stora frågan är dock hur många läsare som är intresserade att betala för tidningar med rena lögner? När vi ser tidningar minska upplagor och skära ner sin personal, och där Aftonbladet sägs lägga ner sin pappersupplaga 2025 behöver man inte vara raketforskare för att förstå varför. Vilken vettig människa vid sina sinnes fulla bruk skulle betala pengar för att läsa exempelvis Anders Lindberg eller Wolfgang Hanssons samhällsanalyser?
Fler och fler människor efterfrågar riktiga nyheter
På samma sätt som människor i USA tröttnat på demoniserande och CNN och sökt sig till sansat resonerande Fox, har vi kunnat se liknande rörelser i Sverige mot alternativmedier. Sverige har nämligen ingen tv-kanal eller större tidning som inte gått woke, därför har alternativmedier blivit viktigt för många människor; egentligen inte konstigare än den östtysk som i hemlighet lyssnade på västradio. Väldigt få människor gillar nämligen att konsumera lögner, och därför söker man sig vidare. Även om media försökt beskriva de alternativa nyhetskällorna som “fake news” för att få folk att inte läsa, har man inte begripit att man bara gräver sin grav djupare eftersom man inte ökar förtroendet genom att påstå andra ljuger när alla med något kritiskt tänkande ser att rapporteringen är sann. Därför blev det viktigt att det s.k. public service skulle karaktärsmörda youtubern Henrik Jönsson, eftersom många politiskt inlåsta människor inte kommer vilja se hans saker. Fenomenet är mycket vanligt i alla diktaturer som någon gång haft människor som eftersträvat demokrati.
Sverige behöver journalister, debattörer och politiker som talar sanning, som inte bara söker positioner för att utöva makt eller tjäna pengar. Personer som strävar att genom goda idéer och tankar lyfta samhället, istället för att ägna sig åt att tona ner alla problem folket lever med. Man är nämligen inte rasist för att man vill ha en sansad invandring, eller att den som kommer till Sverige ska visa pass vid gränsen. Tvärtom är det sunda tankar. Sverige är svenska folkets land, det är den plats på jorden som är vårt hem. Det är inte kontroversiellt att säga, det är många svenskar i historien som fått sätta livet till för att ha försvarat Sverige. Med det sagt ska Sverige vara ett öppet land för driftiga människor med ädelt uppsåt, som vill ingå i vår gemenskap. Därför bör man visa förakt mot de som av politiska skäl fördömer människor som haft civilkurage att stå upp mot allvarlig kriminalitet, havererad migrationspolitik och haft förståndet att kräva förändring. Man bör också misstro de politiker eller medier som använder ett politiskt korrekt språkbruk, eftersom man faktiskt inte beskriver samhällsproblemen för vad de är. Dessa far med osanning. Någon som inte talar sanning – kommer aldrig lösa andras problem.
