Foto: Pixabay.com

Ibland tåls det att sätta olika händelser i relation till tidigare uttalanden, särskilt när det visar hur sårbart samhället är. 2013 uttalade sig dåvarande ÖB Sverker Göransson att Sverige klarar att stå emot militärt angrepp i en vecka. Uttalandet fick mycket kritik eftersom informationen blev känd utanför rikets gränser. När krigföring är mycket förknippat med sabotageverksamhet är branden i Hässleholms lokstall minst sagt anmärkningsvärd.

Vad gör specialförband i krig?

Tittar man på specialförband är syftet ofta att ta sig in bakom fiendens linjer och antingen “spana” dvs. bedriva underrättelseverksamhet (vilka krigsskepp ligger i vilken hamn?) men det kan också vara ren sabotageverksamhet. Den kanske mest kända invasionen som finns nämligen invasionen av Normandie eller kodnamn Operation Overlord som den också heter, är vida känd genom Robert Kappas legendariska bilder; anfallet på stränderna under fasansfulla scener. Vad man ofta inte vet är att fallskärmsjägare släpptes bakom gränsen och att civilbefolkningen saboterade järnvägar och klippte andra kommunikationsvägar, allt för att invasionen skulle lyckas. Därför bör man se denna mordbrand i sken av vad som skulle kunna hända om specialförband opererade inom Sveriges gränser, skulle en pluton på 20 man under given signal tända eld på olika byggnader nära järnvägen skulle man kunna slå ut hela Sveriges järnvägsnät på en kväll.

Konsekvensen av att bränna ner ett lokstall

Den eller de som valde att bränna ner lokstallet valde en kritisk punkt som slog ut tågtrafiken till södra Sverige, där syftet i bästa fall handlade om att bränna ner ett obevakat hus snarare än att slå ut tågtrafiken. Hade landet befunnit sig i en konflikt visar denna brand hur sårbart samhället är, en tändsticka och en bensindunk resulterar i att tåget slås ut. Sätter man denna händelse i samband med militärt tränade sabotörer är det tydligt att Sverige skulle vara mycket sårbart, eftersom vår infrastruktur är så mycket utsatt.

Är det bra att allt går på el?

Uppenbart samlar vi idag mer och mer ägg i samma korg, eftersom vi vill minska våra utsläpp; miljörörelsen gör att vi tappar kapacitet kring civilförsvaret. Om korgen inte är stabil, säger det sig själv att äggen i korgen är mycket sårbara i en händelse att krafter vill skada samhället. Därför tåls det att fråga varför man inte kopplar på diesel- eller t.o.m. ånglok för att kunna köra tågen mellan exempelvis Osby och Hässleholm förbi de skadade elledningarna? Nu är det tydligt att även rälsen vikt sig, men med tanke på att de har många spår i bredd kanske något är i funktion? Är det verkligen rimligt att tågtrafiken ska ligga nere över en vecka?

Om Sverige ska kunna klara sig en vecka, måste vi rimligen ha beredskap om någon sätter elektriciteten ur spel. När brottsligheten ökar (trots att man hävdar motsatsen) är det bara en tidsfråga innan nästa brand slår ut någon annan viktig samhällsfunktion. Då måste staten ta ett större ansvar, eftersom man så stenhårt driver att människor ska åka kollektivt istället för att ta bilen. Hur väl bevakas våra kärnkraftverk? Att människor helt sonika lämnas åt sitt öde i Alvesta, istället för att SJ betalar taxi-biljetter till resenärerna eller snabbt kopplar på diesellok det är fel; staten måste ha högre beredskap än vad man har idag. Det är också rimligt att byggnader vid stambanor som kan skada kommunikationen rivs, flyttas eller görs ofarliga; eftersom desto mer problem Sverige får desto större krav kommer behöva ställas. När en attack av det här slaget påstås kosta miljarder, måste vi invånare reagera och trycka på våra politiker (oavsett färg) att rusta både civil- försvaret och samhället i stort. Den här typen av angrepp med dessa skador ska inte kunna ske, utan är helt oacceptabel.

Av Ian Fernheden

Ian Fernheden är sedan 2015 chefredaktör för tidskriften Konservativa Förnuft. Ian har en kandidatexamen i internationell ekonomi men brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst och sann kultur så som klassisk musik. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren, är lyrisk tenor och dykare när han inte skriver artiklar. Sedan november 2022 är Ian kommunalråd för Kristianstad kommun och förste vice ordförande i kommunstyrelsen, vice ordförande för kyrkorådet i Kristianstads pastorat och är även invald som ledamot av både fullmäktige i Kristianstads kommun och Region Skåne för Sverigedemokraterna.

Kommentera utan Facebook