Foto: Kalle Strokirk (www.kallestrokirk.se)

Även om vi har en mycket tam lagstiftning i Sverige där man endast riskerar maximala 16 månader, (efter att man erhållit 8 månaders obligatorisk straffrabatt från ursprungsstraffet på två år) för att olagligen bära vapen; bör polisen punktmarkera dessa individer. Polisen och svenska kyrkan borde således förbättra sitt samarbete genom rapportering för att kunna gripa och lagföra beväpnade individer. Svenska kyrkan gör dock rätt som säkerhetsutbildar sin personal, men civilsamhället ska inte acceptera denna utveckling.

Ett skjutvapen eller kniv på stan bör ge fem års fängelse

En beväpnad ligist är en potentiell mördare, även om vapnet bärs i försvarssyfte. När folk skjuts varje natt måste man förstå att det finns ett samband mellan att bära vapen och att acceptera risken att bli dömd till maximalt 16 månaders fängelse. Således är det enda kort man kan spela att ta bort straffrabatten (varför ska yrkeskriminella erhålla rabatt?) och ge en påföljd som faktiskt svider ordentligt. Därför bör ett skjutvapen eller en kniv som hittas på en kriminell person ge 5 års fängelse, eftersom vapnet är en fara både för allmänheten men också för det egna livet. 

Straff framför påföljd

Är det tal om en återfallsförbrytare (dvs. en individ som inte lärt sig) bör ytterligare 2 år tillkomma för att i lag pränta “brottslighet lönar sig inte”. För yrkeskriminella handlar det om att straffa, inte att utdela en pedagogisk påföljd som ska leda till förbättring; dessa tider är uppenbart förbi. Således bör en återfallsförbrytare som ertappas med olagliga vapen en tredje gång dömas till 2+2+5 år; där man alltså utdelar ett högre straff. Om någon väljer att öppna eld i samband med ett gripande bör det resultera i ytterligare 2-3 år om det nu handlar om varningsskott i luften etc.. Väljer individen att skjuta rakt på polisen bör det handla om mordförsök på tjänsteman vilket bör vara livstids fängelse. Straffen ska alltså göra det mycket svårt att vara kriminell i Sverige och ge rättsstaten trumf att ingripa. Vilken polis vill annars riskera sitt liv och sin familj för att någon ska få 16 månaders fängelse? Syftet handlar alltså om att tvinga förövaren att ge sig och underkasta sig rättvisan eftersom man annars riskerar betydligt längre strafftider. 

Inför kronvittnen

Sverige behöver även införa kronvittnen (skyddat vittne) där en domare i samråd med åklagaren (dvs. inte försvarsadvokaten) döljer vittnets identitet om det råder en fara för dennes liv; vilket är särskillt viktigt när det kommer till den organiserade brottsligheten. Vem av kyrkans anställda är villig att vittna om vilka kyrkogårdsbesökare som bär vapen, om man samtidigt gör sig och sin familj till måltavla? Två viktiga aspekter för att få bli kronvittne och inte tumma på rättssäkerheten är att man dels inte ska ha någon koppling till den anklagade, och dels att beslutet föreslås av en åklagare men verkställs av en domare som sätter rättssäkerheten främst. Bedömningen handlar om att säkerställa att det inte ligger i försvarets intresse att få kunskap vem som sett eller rapporterat gärningsmannen på stan eftersom vittnet är en en vanlig medborgare på stan som gjort en viktig iaktagelse. 

Politikernas fokus om mer poliser i samhället kommer inte stävja den organiserade brottsligheten, svaret handlar både om att ha konsekutiva straff (dvs. att det kostar mer att göra fler brott och återfalla i brottslighet) idag bjuder samhället på straffrabatt för alla utom det allvarligaste brottet. Det handlar också om att rättsstaten får skarpare straff och att dessa utdöms, därför är det viktigt att man skriver lagen på ett sätt där exempelvis 5 år anses vara normalläge och där synnerligen specifika omständigheter kan ge en reducering. Det är uppenbart att när man använder skrivningar som 2-5 år så dömer domstolar idag lägre straff som praxis, när dessa dessutom erhåller den obligatoriska straffrabatten om en tredjedel handlar det om några ynka månader för allvarlig brottslighet; ett hån mot  offer, rättsstaten, polisen och ytterst vi medborgare som vill leva i en fredlig tillvaro.

Argumentet som menar på att brottsligheten ökar desto hårdare straff kan inte vara ett argument för att vi ska låta landet förbli laglöst, de som för fram dessa idéer gynnar idag brottslingarna och inte dess offer. Dessutom har olika länder olika kulturer och verkligheten är ofta ytterst komplex, sambandet mellan ökat våld och ökade straff kan därför bero på faktorer som liberala vapenlagar (hög tillgång) och dödsstraff (inget att förlora). Oavsett väger en tuff men smart lagstiftning upp alternativet, dvs. att buset får härja fritt.

Det ska vara mycket svårt att vara kriminell i Sverige.

Stöd gärna Tidskriften Oberoende Förnuft genom att trycka like eller följ på våra artiklar för att således ta del av dem i ditt flöde. Vi som liten tidning har mycket små medel för att annonsera, och vi vill gärna att du ska fortsätta läsa våra artiklar.

Av Ian Fernheden

Ian Fernheden är sedan 2015 chefredaktör för tidskriften Konservativa Förnuft. Ian har en kandidatexamen i internationell ekonomi men brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst och sann kultur så som klassisk musik. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren, är lyrisk tenor och dykare när han inte skriver artiklar. Sedan november 2022 är Ian kommunalråd för Kristianstad kommun och förste vice ordförande i kommunstyrelsen, vice ordförande för kyrkorådet i Kristianstads pastorat och är även invald som ledamot av både fullmäktige i Kristianstads kommun och Region Skåne för Sverigedemokraterna.

Kommentera utan Facebook