Desto mer politiskt korrekt man som individ är, desto större är chansen att diverse (åtminstone tidigare) prestigefulla institutioner ger sina finaste utnämningar. Igår blev det klart att den tidigare komikern Henrik Schyffert som gjort sig känd för ord som “runkbajsare” och andra könsord nu vinner “Stora retorikpriset”; som nu tåls att ifrågasättas vad som gör det så stort? Tidigare mycket värdiga vinnare som Christopher O’Reagan och Magdalena Ribbing är exempelvis kända för sin noggrannhet med det svenska språket, och är två pristagare som ökat prestigen kring detta pris; vad har Schyffert gemensamt med dem? Schyffert är inte ensam, trenden är tydlig.
.@Swedensfuture @OPappan @erikalmqvist Precis det där sa din mamma igår innan hon ville att jag skulle runkbajsa henne i munnen!
— Henrik Schyffert (@Schyffert) 25 april 2015
— Steget Efter (@StegetEfter) 14 mars 2019
“Vad är Nobels Fredspris?”
“- Jag har ingen aning. Jag vet inte vad det är. Vad är det för någonting?” orden är hämtade från när Björn Ranelids antagonist GW vann Piratenpriset, och Ranelid skämtsamt uttryckte att han inte längre kände till priset. Retoriken är dagsaktuell då den skolstrejkande Greta Thunberg som lobbar för marxismen (utan att förstå att det är marxism) nu nominerats för Fredspriset. För så ser det ut, Al Gore kunde skrämma världen med klimatalarmism att Nordpolen kommer vara isfri inom 7 år och vinna; och sedan säga att man räddat kvar isen (trots att CO2 inte minskat utan ökat under perioden). Barack Obama fick det för … ja… vad fick han det för? En lyckad valrörelse? Under sin presidentperiod bombade han hela 7 andra länder på sex år samt utökade signalspaningen mot sitt eget folk; hur värdig fredens färger är man då? Därför ska man inte vara förvånad om Greta vinner, det vore precis som “Årets kvinna” mer konstigt om hon inte vann?
Inflation i titlar
Nuförtiden kan man bli årets jurist utan att vara färdig jurist eller ha praktiserat juridik i skarpt läge, det vet vi efter Linnea Claesson (även hon känd nymarxist) vunnit. Umeå universitet promoverade utrikesreportern Carina Bergfeldt till hedersdoktor som gjort sig känd för sina mycket vinklade reportage, där konservativa åsikter ofta sätts i ohederliga sammanhang eller där rena skämt tolkas ordagrant; klippet under ger många exempel där “Dr.” Bergfeldt knappast kan påstås vara oberoende. På samma sätt blir det djupt märkligt när EU vann fredspriset häromåret och deras parlamentariker inte kan lägga egna förslag eller ändra befintliga, de kan endast rösta ja eller nej i sin helhet; är det ens demokrati?
Priser bör ges efter resultat
Häromdagen gjorde Aftonbladet en webbtest där man frågade vem som var mest värdig fredspriset av Greta eller Trump, och någonstans mellan 65 och 70 % ansåg Greta. Om vi istället tittar på Trump är han den amerikanska president som gått längst för att få fred på Koreanska halvön, och även om kärnvapnen inte försvunnit har tester upphört och anläggningar jämnats med marken. Det är ett resultat, Trump har uträttat något även om man kan ifrågasätta hur mycket man åstadkommit. Greta har viftat med ett plakat, skolkat från skolan, uppmuntrat andra barn runt om i världen att skolka från skolan, och skrämt andra med klimatångest där själva tesen mellan CO2 och temperatur ifrågasätts av Sveriges ledande akademiker. Det naturliga hade således varit att Trump gjort mer för världsfreden än Greta, han har nämligen åstadkommit något konkret; Greta har inte åstadkommit något mer än gett människor klimatångest i onödan.
En vinnare är aldrig starkare än juryns svagaste länk
Tittar man på Svenska Akademins tidigare sammansättning tåls det att fråga vad den tidigare “årets kvinna” Sara Danius arbete som litteraturprofessor kring “samhälle” och litteratur egentligen handlat om, när hon gjort sig känd som “marxistisk litteraturkritiker”? Kan det vara så att värde(av)grunden hittat in i arbetet, och att den sortens politisering gjort att hon ansågs rätt i tiden för Svenska Akademien? Kan det vara så att dessa tankar i skarpt läge blev problematiska för den konservativa skara som redan fanns där, när de plötsligt blev skarpa? Kan det ha påverkat att Bob Dylan fick litteraturpriset för sina sångtexter, det är svårt att tro att Horace Engdahl skulle komma med just det förslaget?
För varje pris som delas ut till människor som inte förtjänar dem, desto färre vettiga individer vill ha dessa priser. Vem vill ha samma “stora” retorikpris som getts till en tidigare komiker som använder könsord?!? När det finns begåvade lyriker som Björn Ranelid, som gjort sig känd för sitt vackra språk och priset tillfaller Henrik “runkbajs” Schyffert; då säger det mer om priset än om pristagaren. Vill man ha mer av den här utvecklingen, då ska man på nymarxistiskt vis fortsätta kvotera per kön eller annan faktor istället för på kunskap och erfarenhet i de olika jurygrupperna. Ett pris blir aldrig mer värdigt än hur respekterad en jury är när det kommer till kunskap. Vill man sänka Polarpriset, då ska man självklart välja in Håkan Tondöv i kommittén. Vill man urvattna konstakademien då ska man ha Kakan Krukmakare i juryn, istället för någon vars verk inte för tankarna till närmaste dagis? Att ge Greta Thunberg Fredspriset som tidigare erhållits av storheter som Martin Luther King, Moder Teresa, nu levande Dalai Lama och Desmond Tutu skulle allvarligt skada prisets integritet. En utveckling som vore mycket tragisk! Tänk om… fort!