Under veckan i Malmö sköts en vaktmästare i Malmö med flera skott, varav ett i huvudet och kämpar nu för sitt liv. Även om det finns lite oklarheter vad som har hänt, och hur bilar skadats måste vi ställa oss frågan vad har vi fått för ett samhälle och vad vi tänker göra åt det? Hur är det möjligt att en 15-åring bär pistol? Är det verkligen rimligt att en 15-åring som överlagt mördar någon kommer ut som en fri individ två år senare efter avtjänad tid på ungdomsanstalt (där vederbörande även regerat likt en nykrönt kung som högst i rang)? I dessa tider får vi börja fundera hur väl lagboken speglar vårt samhälle, eftersom den inte är skriven för en tid där en yngling mördar en vaktmästare på öppen gata.
“Alla förtjänar en andra chans”
Detta är ett påstående som det ligger mycket i, alla kan förbättra sig och leva ett hederligt liv när man väl plockar bort kriminella faktorer. I USA blir detta tydligt när man ser ex. intervjuer med dödsdömda fångar som inväntar avrättning 20 år efter domen förkunnades, eftersom flera kan upplevas som vanliga människor; där många säkerligen levt ett “hederligt” liv bakom fängelsets murar. Det är således viktigt att motivera interner att försöka göra något av sitt liv med ex. studier, coachning och social utveckling; men även erbjuda belöningar för de som visar framsteg.
Fängelseskola
Detta gäller i än högre grad när någon är yngre, förslagsvis bör en 15-årig intern som döms för denna typ av brottslighet ha undervisning i princip all vaken tid av kompetenta lärare i en “fängelseskola”. “Eleverna” bör dessutom isoleras från vanliga interner, eftersom dessa högst troligt är dåligt inflytande. Förslagsvis bör detta utbildningsmarathon pågå tills dagen man fyller 21 år, då man överförs till vuxenavdelningen om man saknar bra betyg; eller släpps ut om man faktiskt lyckats med sina studier. Fängelseskolan bör i så hög grad som möjligt stötta eleven i att hitta “rätt” potentiella yrke, och även uppmuntra till kulturella inslag som konst, foto eller musik för ett rikare liv. Rimligen bör man vid utslussning också vara antagen som lärling i ett yrke, alt. inskriven vid högre läroverk; för att således ha en vettig plan under villkorade frigången (självklart med viss övervakning, samtal, kissprov etc.). Har man sedan vid examen levt ett hederligt liv, och dessutom klarat utsatta mål bör staten överväga att sponsra körkort (till rimlig kostnad) som en “bra jobbat-gest” för att ytterligare öka motivationen hos den tidigare mördaren.
Dölj brottslighet i brottsregistret
I de fall där någon radikalt lyckats ändra sitt liv och förutspås en bra framtid, bör staten även överväga att dölja (dvs. inte stryka) tidigare dom (med undantag för sexualbrott där det finns samhällskyddsaspekter). Man bör även kunna få en ny identitet om man så önskar. Väljer den tidigare kriminella att återfalla i brottslighet bör dessa domar återigen visas, men sköter man sig bör man betrakta det som att vederbörande vikt sin andra chans till sin fulla potential.
Sverige behöver lämna det tidigare flum-samhället, där alla ska få straffrabatt oavsett om man fortsatt sin kriminella bana innanför murarna eller inte. Premiera skötsamma interner och låt stökiga sitta straffvärdet i domen. Vi ska ge personer som misslyckats en andra chans, samtidigt som vi ställer tydliga och framförallt vettiga krav på motprestationer. Väljer man att inte ta denna möjlighet, utan istället fortsätter på brottets bana innanför murarna, finns det ingen vinning för samhället att vederbörande kommer ut; då bör man istället befinnas inspärrad och komma ut lagom till 30-årsdagen (dvs. ca 12-15 år i fängelse om man döms för mord som 15-åring).
Vi har inte råd att bura in våra yngsta utan att ens försöka förändra dem, sen är det upp till dem om de tar samhällets utsträckta hand eller inte. Vi kan inte skapa mirakel – men vi kan visa vägen.