Det är alltid intressant att träffa människor som politiker, därför är just marknader väldigt roliga eftersom det dels är många människor i omlopp och dels finns många som vill prata. Samtidigt får man också se många lustiga beteenden från personer som bedriver en politisk korrekt tillvaro, där man många gånger funderar inombords hur dessa människor faktiskt mår. Att bära på så mycket hat för oliktänkande kan nämligen inte vara speciellt hälsosamt, vare sig för sig själv eller andra. Vänstern pratar idag ofta om hot och hat, men de förstår uppenbart inte att det faktiskt är de själva som bär och inte minst sprider hatet. Därför finns det uppenbart människor som tycker det är fullt naturligt att någon som kallar sig Skamlös vinhora är sagoberättare för barn, medans en kramgo elefant som vinkar och gör barn glada är uttryck för hat. Hur tänker en sådan person?
I en demokrati är det naturligt att tycka lite olika
Som jag skrivit i många artiklar sedan tidningens grundande är vi människor olika, några är runda andra smala, vissa är blonda andra har mörkare eller grå hårfärg. Vissa gillar att betala skatt andra inte, listan är praktiskt taget oändlig där vi människor tycker olika. Det är alltså naturligt att olika människor har olika uppfattningar. Således ska man ta sig en funderare när alla tycker likadant, beror det på press eller för att alla faktiskt har samma uppfattning? Med det sagt hade jag gärna sett att alla svenskar tyckt att Sverigedemokraterna är det bästa valet i valurnan, men samtidigt förstår jag att alla människor inte kommer ha den uppfattningen; vi är nämligen olika. Hur många gånger har man inte hört vänstern påstå sig älska mångfald, men hur är det i praktiken? Hyllar man verkligen mångfalden, eller är det endast sin egen uppfattning som ingår i hyllningskören?
Hur är man funtad om man av politiska skäl nekar sin hund att dricka vatten en varm sommardag?
Marknader är inte bara trevliga för oss människor, även våra fyrbenta vänner tycker om att gå på marknad; där marknadsknallar ibland också har hundgodis eller vattenskålar när det är varmt. I Kristianstad har vår SD-förening därför en hundskål som är full med kallt vatten, så även jyckarna kan släcka törsten. När man därför ser uppenbara vänsterväljare som med sitt kroppsspråk visar att dom inte är intresserade (något man får acceptera), rycker bort sina hundar från att dricka vatten när de nästan är framme vid skålen är det väldigt sorgligt att se. Den s.k. “humanitära” och “inkluderande” vänsterlogiken är alltså att hunden inte ska få släcka törsten eftersom husse eller matte inte delar samma politiska uppfattning som personen med hundskålen. Man kan önska att en sådan person någon gång själv blir nekad att köpa en svalkande glass en stekhet sommardag av politiska skäl, så man får insikt hur illa man behandlar andra.
Hur kan en glad elefant ens vara problematisk?
Precis som våra fyrbenta vänner ska trivas på marknader så ska det också vara en kul upplevelse för barn. Vi bjuder därför på godis och har vår maskot på plats. På samma sätt som det finns hundägare som hellre ser sin hund törstig, finns det också föräldrar som rycker minst lika hårt i sina barn om de riskerar att äta godis från ett parti man inte gillar. En mamma skrek under valrörelsen till sitt 3-4 åriga barn att denne inte fick gå med familjen om den hade en SD-ballong. Som åskådare undrar man hur en sådan politisk korrekt mor mår som reagerar så starkt över en ballong? Även om de flesta vuxna kanske förstår att elefanten är en rolig symbol för ordspråket ‘elefanten i rummet’, finns det uppenbart vänstersympatisörer som blir upprörda av att se barn krama elefanten och i skarpa ordalag ger uttryck för det. Är det någon som tror att personen är lika upprörd när Skamlös vinhora läser sagor som ifrågasätter barnens genus och pronomen på stadens bibliotek, eller får en kram av vederbörande eller äter godis från Socialdemokraternas veganska och klimatcertifierade/-kompenserade godisskål (om de nu kommit till marknaden mer än valåret)?
I en välmående demokrati bör man kunna samtala med alla, inte minst de som har en annan uppfattning. Man kan rimligen också låta sin hund släcka sin törst, sitt barn ta en tablettask eller få en kram av en elefant; även om man bär på andra uppfattningar. Samhället behöver mer vänlighet. Vi måste alla bryta utvecklingen där Sverige blir som USA där familjer och vänskapsband bryts eftersom man har olika uppfattningar, snarare behöver vi alla dagligen värna rätten till att ha egna uppfattningar. Endast då kan vi tala om att vi lever i ett land i frihet, man är nämligen inte fri om man påtvingas uppfattningar; fråga första bästa person som lever under s.k. “hedersförtryck” (heder är f.ö. att hålla upp dörren till äldre inte mörda sina barn). Att likt Sverigedemokraterna ha en kritisk hållning i migrationsfrågan är lika okontroversiellt som att vara för fler poliser eller dagmammor, snarare är det ett problem att vänstern stigmatiserat samtalet så frågan inte kunnat diskuterats sakligt. Det är nämligen inte konstigare än att kontrollera vem man släpper in i sin lägenhet. Gör därför en insats för demokratin, behandla andra som du själv vill bli behandlad.