Under gårdagen ringde en mycket påläst kvinna in till Ring P1 och pratade med deras programledare Emmy Rasper, som bjöd på en rad märkliga motargument på hennes påståenden. Aldrig tidigare har det varit så oerhört tydligt hur radikalt staten pumpar politiskt korrekta påståenden varvat med rena lögner; där man kort och gott förnekar verkligheten. Lyssnar man på Raspers inlägg är de otroligt vänsterradikala, ändå säger hon att hon inte kan framföra sina egna åsikter; frågan återstår vems åsikter hon för fram? Vi kommer i artikeln fokusera på Raspers argumentation.
100 000 kommer per år fram till 2022
När den inringande för fram argumentet att vi saknar lärare, läkare och bostäder svarar Emmy Rasper att många som kommer kanske redan är utbildade lärare. Uttalandet är anmärkningsvärt eftersom hon försöker ge sken över att man kan lösa ökad efterfrågan på välfärdstjänster genom migration, vilket är uppenbart för alla tänkande individer att så inte är fallet. Sverige har inte byggt ut välfärden i samma takt som människor kommit, istället har man stängt ner sjukhus och BB; dvs. efterfrågan ökar när befolkningen går upp för att inte tala om när man minskar utbudet på vård som fått stänga. Sveriges migration fungerar som ett pyramidspel, för varje kull som kommer behövs det mer pengar för att finansiera de välfärdstjänster dessa efterfrågar. Vi har aldrig befunnit oss i en situation där antalet läkare eller lärare migrerat i högre takt än antalet patienter och elever; när Rasper således för fram argumentet om välutbildade är det en mycket liten del i förhållande till de som korsar gränsen.
“Sverige är ett av världens rikaste länder”
Gång på gång hör vi detta mantra upprepas av alla som röstar vänster, som om vi hade en skuld och därför är tvungna att ha öppna gränser. Tittar man på hushållens skulder ligger vi på 6:e plats i världen och har hela 187 % av den disponibla inkomsten i skuld. Grekland som man ofta lyfter fram i dessa sammanhang ligger på 20:e plats och har “endast” 105 %. Vad säger då dessa siffror? Svaret handlar om att skuldsättningen inte ligger hos staten som officiellt amorterar utan hos hushållen, vad som hänt är att vår högkonjunktur finansierats med krediter hos hushållen; vilket gjort dem mycket svårt skuldsatta. Det säger också att stiger räntorna krävs det inte många % innan vi ser en enorm fattigdom och fastighetskrasch (eftersom de höga priserna inte kan försvaras om ingen har råd att betala dem). När en stor del av landets kommuner nu ligger på minus, eftersom migrationen är för dyr; tåls det att fråga vem som ska betala när folket redan sitter i Lyxfällan?
Människor har det inte dåligt i Sverige…
Ett annat vänstermantra är det relativa tänkandet, dvs. att de allra flesta har det bra; en metod som är vanlig att sopa problem under mattan. Vänder man på resonemanget kan man enkelt fråga sig, om de allra flesta har det bra och få har det dåligt; varför löser man inte de små problemen som finns? Det spelar ingen roll att skuldsättningen är hög, människor dör i cancerköer, barn inte får utbildning för vi lever likt Voltaires Candide “i den bästa av världar”. När man ständigt säger att vi har det bättre än många andra länder och kallar oss humanitär stormakt, hur relevant är det när kvinnor inte får åka buss för de inte är tillräckligt täckta och där många inte vågar gå ut efter solnedgången då kriminaliteten är så hög? Innebär att de allra flesta har det bra att man har det i hemmet, eller handlar det också om att kunna gå ut? Ska vi jämföra Sverige med Sierra Leone eller Norge och Finland? Hur kan man jämföra sig med de sämsta i klassen och konstatera att man är okej, när avståndet ökar till de som faktiskt får godkänt?
Personer som argumenterar som Emmy Rasper skadar Sverige, eftersom man dels förnekar problemen samtidigt som man kastar skuggor över de som påtalar dem genom att flytta fokus och komma med skadliga motspekulationer. Rasper är av samma typ som de individer i DDR som beton(g)ade att Berlinmuren var en anti-fascistisk (sån tröja som Greta ertappades med) skyddsvall för att skydda öst mot väst; ett får som påtalade för alla de andra fåren att vara tacksamma mot staten (dvs. socialismen i klartext). Samma resonemang finns inom alla kommunistiska länder så väl som socialdemokratin, man argumenterar att det är deras förtjänst att man har det så bra; vilket inte är sant eftersom det är företagen som skapat välfärden dessa sugit ut. Jämfört med Sierra Leone var DDR säkerligen också ett fantastiskt land att bo i. Fantastiska yrkesmöjligheter och kulturyttringar, men jämför man istället med grannen Västtyskland; ett mycket skrämmande land. Socialister gör alltid intrång på din verklighet genom att påstå att den är fantastisk om dessa sitter vid makten, det spelar ingen roll om hur många mord du läser om i veckan; problemen sopas under mattan. Det är inte konstigare än att Rasper anser att Sverige både är rikt där de flesta har det bra, lyfter man på locket om orsakerna vet vi alla vilka “svar” som hade tittat ut; det hade inte varit SKF:s förnämliga kullager om vi säger så.
När många människor lider något oerhört av de problem migrationen skapat i Sverige, i form av brottslighet, låga pensioner (pengar att skjuta till finns inte), långa och dyra köer för välfärd osv.; är det ett hån när Rasper argumenterar för att mer invandring kommer lösa Sveriges problem. Hon är så pass radikal att hon tror att invandringen är ekonomiskt lönsam. Rasper speglar inte verkligheten, istället använder hon Sveriges Radio som sin egen politiska plattform att sprida sina vänsterargument. Lyssna och fråga er själva hur många gånger hon under samtalet för fram sina egna åsikter, vilket hon betonar på slutet att hon inte gör.