Foto: Poltikerveckan Almedalen / Wikimedia Commons // Montage Oberoende Förnuft

När människor får det sämre i ett land tenderar många att rösta vänster, det görs för att dessa lovar mer till de som har det sämre ställt; men i vänsterns löften finns det många tankefällor byggda på lögner. När media lämnar walkover på de ekonomiska resonemangen istället för att exponera dessa lögner, blir socialismen inte ifrågasatt på ett intellektuellt sätt; det gör att den växer. När det är den ideologin som skapat mest lidande och fattigdom runt om i världen är det rimligt att vi bemöter de vanföreställningar som gjorts gällande. När svenska skolsystemet heller inte utbildar på att socialismen mördat mer än 4 gånger så många än nazisterna, och där man inte förklarar varför denna ideologi för eller senare oftast leder till folkmord och ekonomiskt slaveri är det uppenbart att vi har ett enormt vakuum i allmänbildning i Sverige; eftersom människor saknar baskunskaper om beståndsdelarna i den socialistiska tankegången. När vi nu kan konstatera att Sjöstedt ligger tvåa i förtroende, och där andra platsen innehas av en figur som inte ens erkänner privat äganderätt behöver Sverige utbilda på Socialismens baksidor, det är ingen gullig ideologi; det är en både ondsint och helvetisk icke demokratisk ideologi som tagit flest människoliv i den politiska världshistorien. Om detta må vi berätta! 

Tankefälla 1 – Sjöstedts diskussion om Rut 

Sjöstedts linje inom avdrag för hushållsnära tjänster (städning, flyttning etc.), populärt kallat RUT, är något Vänsterpartiet vill skära ner på eftersom de menar på att dessa skattepengar (som idag subventionerar – gör det billigt) kan ges till andra. Inom ekonomi finns det något som heter priselasticitet det betyder enkelt förklarat priskänslighet, höjer jag priset kommer färre att köpa och sänker jag priset kommer fler att köpa. Omvänd priselasticitet kallas ofta “giffen-vara” och innebär att desto mer priset ökar desto mer ökar efterfrågan, vilket skulle kunna vara status- och lyxvaror. Sjöstedts tankefälla är att han räknar intäkter högt och kostnader lågt (normalt gör man motsatsen), dvs. han tror på fullt allvar att om man tar bort subventionen får staten behålla alla skatteintäkter (sedan RUT:s tillkomst arbetar många fler inom denna bransch) och subventioner (staten behöver inte betala för dem), istället för att räkna på att utgifterna för arbetslösa kommer att stiga när priset blir högre (dvs. färre kommer efterfråga RUT-tjänster) eftersom städning knappast är en giffen-vara; utan snarare en tjänst dom försvinner kvickt om människor får det sämre ekonomiskt. Ökar priset minskar efterfrågan i den normala världen. Sjöstedts resonemang är således inte ärligt eftersom han inte räknar med ökad kostnad och förlorad vinst, utan med bibehållen vinst och oförändrad kostnad.

https://www.youtube.com/watch?v=I_gmdjSNWRg
Observera avsaknaden av kritiskt förhållningssättet kring deras ekonomiska idéer

Tankefälla 2 – “Det privata ägandet är en orättvisa och kan bli en tillgång”

För det första har många entreprenörer som startat något trott så mycket på sin produkt att de vågat satsa allt de har, dvs. de har tagit risk för att få utdelning. Den risken står i proportion till den utdelning man kan få om man får företaget att gå bra, ökar man således skatten för företagare kommer vinsten minska; dvs. färre kommer vilja ta risk att starta företag. När Sjöstedt ser övertagande av både HM och IKEA som realistiska idéer är det tydligt att han är kommunist, det spelar ingen roll om man sätter ordet “demokrati” framför; respekterar man inte äganderätten är man inte demokrat. Är det en trolig tanke att svenska företag kommer att förbli svenska om staten eller socialister försöker ta kontrollen över dem, eller att skattebördan växer? Klart familjen Wallenberg ger bort kontrollen i Investor till Jonas Sjöstedt om han samlar riksdagsmajoritet… varsågod Jonas! …eller är det en mer trolig tanke att dessa flyttar utomlands som Tetra Pack eller Nordea? Är det ens en logisk tanke att människor ger bort sina dyraste inkomstbringande ägodelar till tjuvar, bara för att rövarbandet (socialisterna) kommit överens om det i demokratisk anda? När man dessutom räknar på företagen som en potentiell tillgång tåls det att fråga om man lever i verkligheten? När Sjöstedt säger att det kommer finnas ett “litet utrymme” för privat ägande, tåls det att fråga hur många med drivkrafter som är intresserade av en sådan kuvad tillvaro; när antalet mil till norska, finska eller danska gränsen är väldigt få dvs. alternativkostnaden är mycket lägre. Venezuela prövade detta, deras företag, intellektuella och kapitalister hade inte långt till Colombia, Brasilien eller Guyana; kvar finns ett land i ruiner. 

Tankefälla 3 – “Tidigare socialister har inte varit riktiga socialister”

Foto: Pixabay.com

Hur många andra ideologier friskriver vi från historiskt ansvar, vilken vettig människa accepterar tanken på att dagens nazister inte har något med Hitler-Tyskland att göra; att tyskarna inte tolkade den sanna nationalsocialismen rätt? Skulle någon journalist föra den typen av resonemang hade vederbörande aldrig kunnat arbeta på en etablerad tidning igen. När Sjöstedt inte kan ge ett enda exempel på ett land där socialismen lyckats är det ytterst avslöjande, istället glider han in på ett resonemang om företag som drivs som kooperativ. Socialismen måste alltid beröva människor demokrati och yttrandefrihet för att kunna fungera, eftersom fria människor kommer vilja behålla sina ägodelar oavsett om det är företag eller ekonomiska tillgångar. Då kan man inte ha människor som framför kritik i pressen att de blir berövade sina tillgångar under vapenhot (testa säg nej till skatteverkets nya direktiv), eller ifrågasätter huruvida ett företag som alla anställda äger är mer vinstdrivande än en entreprenör som utifrån vinstperspektiv och vision försöker förädla sina produkt så människor efterfrågar den. Det faktum att lögnen är en viktig del inom socialismen gör också att dessa samhällen skärmar av sig, och utländska nyheter är svåra att nå; vilket gör att länderna på sikt blir fängelser. Berlinmuren, buffertzonen på koreanska halvön, avsaknaden av utresningsmöjligheter på Kuba är ingen slump; de är / var en förutsättning för systemets fortlevnad.

Tankefälla 4 – “Vinster i välfärden”

Något som upprör väldigt många är det demoniska uttrycket “Vinster i välfärden”, dvs. privata företag i välfärden som gör vinst. Väldigt många av dessa företag håller en hög kvalité eftersom att hade människor i hög grad vanvårdats hade ingen sökt sig dit; vi har fortfarande valfrihet (trots att socialister alltid vill avskaffa den istället för verksamheter som fungerar dåligt). Snarare visar vinsterna på att det finns mycket pengar som slösas bort på byråkrati i det offentliga, eftersom entreprenörer har en högre grad av effektivitet. Således är det möjligt att få betydligt fler vårdplatser, skolplatser osv. kvickt eftersom entreprenörer snabbt kan inhysa människor, men det bygger på ekonomisk drivkraft att göra vinst; försvinner den försvinner också entreprenören (och totala antalet platser minskar). Försvinner vinstintresset kommer många av dessa verksamheter läggas ner, eller övertas av staten med ökade kostnader som följd. Det är därför helt motsägelsefullt att som vänstern räkna dessa vinster som intäkter om övertagandet övergår då staten är mer byråkratisk och dessa fortfarande är en kostnad för staten. Tvärtom är det ytterst troligt att skulle man begränsa vinster i välfärden skulle skolor, sjukhus och vårdhem läggas ner eftersom ägarna inte skulle få tillräckligt med avkastning; dvs. utbudet av välfärdstjänster skulle kraftigt minska med följd av köer i landet. Vill man däremot minska vinsterna bör man upphandla bättre, det är minst sagt ohederligt att ge en entreprenör pengar; och sedan demonisera vederbörande för att han kan driva verksamheter bättre än staten (annars hade människor valt staten). Ställ istället krav på långsiktig kredit så företag inte går i konkurs eller ägnar sig åt moral hazard (högre risktagning då kommunerna försäkrar företagen); placera oseriösa företagare i fängelse.

Tankefälla 5 – “6 timmars arbetsdag”

Det beskrivs ofta som att 6 timmars arbetsdag skulle öka effektiviteten, eftersom de anställda skulle arbeta mycket mer effektivt. Om man tänker sig en fabrik med ett band som har kapacitet att producera 1 vara i timmen kan man producera 8 varor på en arbetsdag. På en sådan arbetsplats skulle alltså en arbetare få betalt när 6 varor är producerat även om lönen idag är beräknad på 8. Det innebär en 25 % löneförhöjning eftersom personalkostnaden skulle stiga på varje produkt med 25%. Om vi redan idag har problem att konkurrera på produktionssidan, Göteborgs Kex ska exempelvis flytta sin fabrik till Riga där lönerna är lägre (dvs. man sänker sin produktionskostnad och ökar sin vinst); hur många företag kommer ha kvar sina fabriker här om vi ökar deras personalkostnader med 25%? För observera att det är inte tal om att sänka lönen till betalt efter produktion av 6 timmar. Den här reformen skulle skada svensk ekonomi kraftigt, särskilt för arbetarna eftersom produktion idag kan flyttas utomlands. Det är således högst troligt att de som luras att rösta för det här kommer att bli av med arbetet eftersom deras arbetsinsats inte blir ekonomiskt lönsam, självmål kallas det i fotboll; okunskap i resten av samhället.

Tankefälla 6-  Klyftorna växer

Karl Marx

Socialister säger ofta att klyftorna växer, men funderar man på uttalandet är det tydligt att ett arbetarhem idag lever mer flådigt än en kung för 100 år sedan. Ett svenskt arbetarhem har idag stora tv-skärmar, dyra mobiltelefoner för flera tusen, och andra lyxvaror; jämför man med den afrikanska eller den sydeuropeiska standarden är det stor skillnad. Svenska arbetare kan resa utomlands varje år, man har 5 veckors betald semester; dvs. man har det väldigt bra jämfört med många andra. Däremot är det så att ägare tjänar mer, men samtidigt äger de företagen. Det är inte en orättvisa att arbetarklassen fått det bättre, men de rika fått det ännu bättre; eftersom arbetarklassen står och faller med de rikas vilja att hålla igång sitt företag i det aktuella landet. 

Vad många socialister inte förstår är att det är samma faktorer som bestämmer om företag såväl som flyktingar söker sig till Sverige eller inte. Det faktum att Sverige är bland de bästa i världen (kanske t.o.m. bäst) på att betala bidrag har garanterat fått konsekvensen att många sökt sig hit, det har inte med att göra med att naturen är så bra eller bördig; eller att Kebnekaise är vår högsta topp. På samma sätt väljer företag Sverige om de har möjlighet att få avkastning på sitt kapital här, ett land som således har mycket kapitalister har därför mer pengar in eftersom människor oftast spenderar där de bor. Det skapar arbetstillfällen, och gör att fler människor kan leva ett bra liv. När de kommuner som har sämst välfärd också har högst skatter säger det en hel, det finns för lite kapital i omlopp. 

Frågan handlar således inte hur vi får Sveriges fattigaste kommun Laxå att höja sin skatt ännu mer, utan hur vi får så många kapitalister som möjligt till Laxå för att skapa arbetstillfällen och få kommunen att växa. Det är dock inte lätt att sänka skatten när kostnaderna är höga, utan ska man lyckas få folk att flytta till Laxå måste man minska kostnaderna för att att kunna sänka skatterna. När man då har socialister som räknar varje spenderad skattekrona som en satsning, och som inte vågar titta vad *** kommunens invånare fått för pengarna, är det väldigt tydligt att det är den absolut sämsta av kamrater man kan hålla i handen. Inte nog med att dessa skapat problemet genom att spendera pengar man inte har, de har haft fräckheten att beskylla kapitalisterna som problemet; det är tvärtom socialisten som är problemet i sammanhanget. Laxå behöver inte fler socialister som demoniserar kapitalister som girigbukar, utan de behöver tvärtom högerpolitiker som förstår att kapitalister och kapital är en förutsättning för ett Laxå som folk vill leva och bo i. Det är inte socialismen som placerat Kista eller Gnosjö på kartan som drivna orter, det är endast kapitalismen; själva hjärtat i ett välmående ekonomiskt system.

Det är dags att placera socialismen på den historiska skräphögen, samt ta diskussionen hur skadlig denna ideologi är; för man vilseleder idag människor till fattigdom. Desto mer problem vi får i samhället, desto mer måste vi ta debatten varför dessa tankar är fel.

Av Ian Fernheden

Ian Fernheden är sedan 2015 chefredaktör för tidskriften Konservativa Förnuft. Ian har en kandidatexamen i internationell ekonomi men brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst och sann kultur så som klassisk musik. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren, är lyrisk tenor och dykare när han inte skriver artiklar. Sedan november 2022 är Ian kommunalråd för Kristianstad kommun och förste vice ordförande i kommunstyrelsen, vice ordförande för kyrkorådet i Kristianstads pastorat och är även invald som ledamot av både fullmäktige i Kristianstads kommun och Region Skåne för Sverigedemokraterna.

Kommentera utan Facebook