Förnuft leverar sanningar och recept för att komma till rätta med problemen

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21275455.ab

När ska man vakna upp en morgon utan att läsa att någon människa antingen dött eller brutalt misshandlats? Det kan vara en person som blev mördad för att han bad någon annan att inte kissa i port på Kungsgatan i Stockholm eller någon som gick för att handla mat i dagens Sverige och någon dragit pistol. Samhället reagerar knappt längre, istället har man vant sig. Inatt blev en man som försökte stoppa en tjuv på 7-Eleven sparkats i huvudet medvetslös i samband med ett rån. Gång på gång hör vi politiker säga att detta är oacceptabelt, och det har dom rätt i. Det är helt oacceptabelt, men det är inte bara gärningsmannens beteende som är oacceptabelt (av förklarliga skäl). Det är även de lagstiftandes (politikernas) beteende, de verkställandes (polisens) beteende, de rapporterande (medias) beteende och i inte minst de dömandes (domstolarnas) beteende som på alla sätt påvisar att dessa brott är okej. Dessutom skyller alla ifrån sig, och ingen verkar kunna reda ut vem som egentligen är ansvarig. Här kan man tala om kollektiv skuld. Idag ska vi bena upp på vilket sätt de olika delarna av samhället är ansvariga för det våld som nu sker.

Varför är det då politikernas fel att det ser ut som det gör?

Mycket enkelt förklarat är det för att man inte visar nolltollerens mot miljonbrotten med lag. Man kan prata om hur oacceptabelt detta är hur mycket som helst, men om man inte lägger lagförslag som svarar upp för orden kan man jämföra orden med en djup suck. Det ska kosta många år att bete sig så här, helt klart över 10 år med tanke på att mannen är medvetslös. Maxgränsen idag för rån är 6 år, 2/3 (en regel som direkt bör avskaffas) innebär 4 år vid grovt rån. Detta är inte acceptabelt, utan snarare inbjuder till brott. Jag tror att hade man dubblat denna straffsats till 12 år hade det varit en bra signal i sammanhanget. Den amerikanska idén att tre olika fall av denna typ av brott gör att man får livstid är i mina ögon inte en dum idé. Snarare väldigt effektivt. Rånaren som dömts två gånger vet att om jag rånar igen så får jag nog sitta väldigt många år bakom lås och bom, kanske avskräcker det någon? Dessutom får man en förvarande effekt när buset försvinner från stadens gator.

Varför är detta polisens fel?

Detta är också mycket enkelt att svara på, man väljer att lägga ner denna typ av brott. Skamligt är bara förnamnet. När man läser om människor som spårar sina banemän själva, för att polisen lagt ner utredningarna (där de även inte vill öppna samma utredning när man kan leverera gärningsmannens namn) så har många (inkl undertecknad)  tappat tron till poliskåren och den förlängda rättsapparaten. Jag tycker man ska vända på det och prioritera denna brott främst, någonstans är rörlighetsfriheten kanske det mest fundamentala i ett samhälle. Kan man inte försvara den, vad har man då för samhälle?

Varför är det medias fel?

Man väljer att skydda brottslingarna konstant, kan någon förklara för mig varför media väljer att pixla gärningsmännens ansikte? Vad är syftet? Who Benefits? Om jag nu sitter och tittar på Efterlyst och jag ska ta ställning om jag känner igen någons Nike-tröja så kan man ju fråga sig om detta är lönt? Varför inte börja publicera bilder på alla som dömts till grova brott i våra morgontidningar, vore det så fel?  Det är ju också uppenbart att media är oerhört rädda för att bli kallade rasister, då många av dessa brott begås av personer födda i andra länder. Om nu så är fallet, måste man ju inse att så länge man skildrar verkligheten kan dessa argument aldrig få bäring. Därimot måste man stå rakryggat (en egenskap många journalister saknar) och både ta debatten men inte heller vika för de som kommer med kritik (främst från rött håll som oftast ställer sig på brottslingarnas sida medvetet eller omedvetet). Förövrigt så är det min bestämdaste åsikt att media är Sverigedemokraternas bästa valarbetare när man indirekt ger näring åt Avpixlat, Fria tider (inget jag läser) och andra sajter som väljer att skriva om det våld riksmedia inte vill ta upp. Man behöver börja skriva artiklar med faktisk substans, vi är alla lika inför lagen Svenne Banan som inflyttad invandrare. Det är inte rasism eller moraliskt tvivelaktigt att publicera signalement som stämmer med gärningsmannens utseende när hen kommer från sydligare breddgrader. Det är däremot moraliskt tvivelaktigt och pressetiskt svagt att censurera sig själv på denna punkt pga. denna företeelse. Dessutom bör media ligga på polisen betydligt mer så att dessa inte lägger ner utredningar. Var kritisk, tveka inte att hänga ut en polis som inte gör sitt jobb,  ställ frågor om varför dessa brott är nerlagda samma dag de kom in? Hylla också de som faktiskt klarar upp mest brott, varför inte Aftonbladets pris till Sveriges bästa mordutredare?

Varför är det domstolarnas fel?

Alliansregeringen skärpte t.ex. brotten på misshandel, bland annat infördes ”Synnerligen grov misshandel” något jag absolut välkomnar. Men när man läser om gärningsmän som åstadkommit blod i lungsäcken, slagit sina offer medvetslösa och döms till 3 år för Synnerligen grov misshandel så är något oerhört fel. Än mer fel blir det när Högsta Domstolen uppenbarligen försvarar dessa domar (http://www.dagensjuridik.se/2011/04/hd-uttalar-sig-om-synnerligen-grov-misshandel) . Grov misshandel kan enligt Wikipedia (jag har inte min lagbok på plats i skriva stund) ge mellan 1 och 6 år. I mina ögon borde en synnerligen grov misshandel där personen med nöd och näppe klarat livhanken kunna ge upp till livstids fängelse (dvs. hela straffskalan). Nu reagerar nog många och tänker ”detta var kanske lite väl hårt?”, men funderar man på det tror jag många trots allt håller med mig. Min fundering är ”Varför ska gärningsmännen ha straffrabatt för att läkarkåren ibland lyckas utföra mirakel och rädda liv?”. För precis så är det, idag får mördaren ordentligt med rabatt om offret lyckas överleva för att en läkare är skicklig. Ett helt vrickat system. Jag tycker man ska betrakta denna typ av brott hur uppsåtetet (syftet) sätt ut, och vad som hade hänt om inte någon hade kunnat larma och personen blivit kvar i skogen / storstadsgatan eller industriområdet. Är det troligt att personen hade avlidit av sina skador, då ska man dömas för mordförsök / försök till dråp vilket ska ha samma straffsatser som de som väl ”lyckas” utföra sina dåd. Blir också väldigt märkligt när man ger känslan av att taffliga brottslingar ska ha straffrabatt. Problemet med domstolarna är i grund och botten att de inte utnyttjar sina skalor utan dömmer svagt, även vid återfallsbrott.