Som vanligt när SVT tar i demokratifrågan blir det alltid utifrån deras villkor, man intervjuar en skolklass med 11-åringar som får tycka till om det politiska läget; och man fortsätter med att diskutera “vilket kött som är bäst för klimatet”. Det naturliga hade kanske varit att diskutera varför det finns fria alternativa medier eller om vi har ett klimatproblem (ej att förväxla med miljöproblem) överhuvudtaget. Istället tar man det för givet att jorden håller på att gå under och fokuserar på köttets vara eller inte vara, Joseph Göbbels hade varit imponerad över kamrat Helins nya “satsning”.
SVT, Aftonbladet och Expressen är orsaken till alternativmediers framväxt
Precis som östtysken som satt med örat tryckt mot radion och rattade in västradio för att få höra vad som händer i världen, rattar svenskarna in fria alternativa medier som kan skriva vad de vill. Sverige påminner på många sätt om DDR, där åsiktsförtrycket också var totalt; samhällen där man använder skam “du är rasist/hatisk” om man läser alternativmedia eller flyger flygplan “flygskam”. I Östtyskland blev man satt i fängelse som klassfiende eller landsförrädare (sannolikt samma sak i praktiken) för samma sak, i Sverige hängs man istället ut. Man kan som public service journalist tycka att man kan säga vad som helst i TV, men vi vet alla att hade någon sagt ordet “neger” som Bert Karlsson sa i sin senaste tv-sändning; hade man inte fått medverka något mer. Yttrandefriheten bland socialister definieras alltid i kombination med “ansvar”, där ansvaret är socialismens verklighetsbeskrivning och värdegrund (dvs. åsiktskorridor).
Socialist”demokrat”erna ska förhindra våldet i samhället
När vänstern idag sammankallar möten att stoppa våldet i samhället bjuds inte Sverigedemokraterna som äger frågan in, eftersom de varit tydliga med problembeskrivningen sedan dag ett. På samma sätt som journalisters yttrandefrihet finns inom åsiktskorridoren, finns vänsterns lösningar i deras verklighetsbeskrivning. Dessa ska alltså lyckas med konststycket att straffa sina egna väljargrupper, och samtidigt få dem att fortsätta rösta vänster. Många gånger ska problem uppkomna av socialistisk politik (fria gränser, mer människor etc.) lösas genom att alla ska anställas i staten (dvs. socialisters våta dröm); men skapar problem för att göra verklighet av sin egen politik. Det säger sig självt att både journalisten och politikerns verklighetsbeskrivning präglas av deras politiska begränsningar. En journalist eller politiker som ser gängkriminella ligister i ett område med många migranter som en förtryckt arbetare dvs. ett “offer” som inte kommit till sin rätt, för att “volvochefen har för hög lön” kommer aldrig kunna ta bort våldet (denna ser det inte ens som ett problem utan som en spännande “utmaning”). I deras romantiska fantasivärld är det nämligen synd om bilbrännaren, och det är samma kraft som gör att socialisten Dan Eliasson som tidigare rikspolischef sitter och beklagar sig över vad en ung mördare gjort; i hans socialistiska värld är de just offer för sin klass. I verkligheten är det en kriminell bilbrännare eller mördare som blir romantiserad till något han inte är.
Alla som pratar om värdegrunder respekterar inte yttrandefriheten
Hos vänsterpartier och press råder det konsensus om den s.k. värdegrunden, dvs. precis som i DDR så utmanar man inte vad staten säger. I SVT:s Opinion Live medverkade nyligen Christian Sonesson (M) där han på fullt allvar blev ifrågasatt utifrån “värdegrund” av en socialist från Eskilstuna. Sonesson skulle uppenbart rätta in sig i ledet när hans motdebattör började prata värde(av)grund, dvs. demokratiskt begränsa sig utifrån det s.k. “ansvar” (läs munkavel) denna socialist satte på yttrandefriheten. Den här sortens tankar bygger auktoritära samhällen, samhällen där alla ska tycka likadant. Att därför peka finger åt värdegrunden, våga dela memes och annan satir, håna mens-“konst” eller andra som badar i sitt urin, uppmuntra mångfald i åsikter samt diskutera känsliga frågor öppet; det stärker demokratin. Desto mer värdegrund en organisation har, desto mindre demokratisk är den.
SVT kommer inte kunna reformeras, det arbetar helt enkelt för många socialister där efter så många år av politisk rekrytering. Kanalerna och SR behöver läggas ner, och istället behöver man börja om från början med fria individer som kan tolerera olika åsikter. Det nya SVT skulle kunna spela en mycket viktig roll i den avkodning som behövs kring hur socialister idag beskriver verkligheten; ty den är helt enkelt inte sann. Att tro att en alkoholist kan bli nykter genom att bli lite mindre alkoholist är naivt, istället behöver man sätta personen i ett sammanhang med människor som ser nyktert på tillvaron. Som journalist måste man kunna ställa känsliga frågor, istället för att vi matas om att “värnskattens borttagande gör de rika rikare” (marxistisk kamp-retorik) eller att brottslingar är offer för sin klass; det är inte acceptabelt att journalister inte ställer de verkligen relevanta frågorna.
Att SVT nu ska försvara demokratin utifrån deras aspekt, är minst sagt löjligt eftersom människor väljer bort dem för att deras narrativ är så pass vinklade som de är. Hotet mot demokratin står idag alla som tänker i värdegrunder för, inte de som läser alternativa medier; demokratin behöver släppas fri inte regleras utifrån SVT:s spelregler. En värdereglerad demokrati är inte en demokrati, antingen har man demokrati eller så har man den inte. Du måste välja!