Hur många måste dö innan man agerar? Fenomenet har blivit väldigt tydligt i vårt land de senaste åren, migranter måste flöda över gränsen i hundratusental innan man inför gränskontroller, äldre människor måste smittas på äldreboenden innan man inför besöksförbud, besökare på olika events måste smittas innan man minskar 500 till 50 och så här håller det på. När tidningarna säger att regeringen går framåt i väljarkåren tåls det att fråga hur det är möjligt? Vad har man lyckats med? Skyddsutrustningen tar slut runt om i landet, och då går man ut med lättade restriktioner; samtidigt ser vi läkare ligga för döden i andra länder. Den givna frågan är således hur många läkare som måste stupa i Covid-19 innan man återigen skärper restriktionerna?
Lex Tjernobyl
För alla som sett den prisbelönade mycket sevärda serien om Tjernobyl finns det flera likheter mellan vårt svenska samhälle och det socialistiska Sovjetunionen. Ett bra exempel är att man nöjer sig med lätta uppgifter, eftersom den hemska sanningen blockeras. I serien visar de enklare geigermätarna fullt utslag, men eftersom maxvärdet på dessa var lågt fastslog man att strålningen inte var farlig; man lät hela staden Pripyat fortsätta sina liv som inget hade hänt. I Sverige kan vi se samma sak där man snabbt bestämde sig för att sluta testa annat än definitivt sjuka individer, mot WHO:s rekomendation som istället tyckte man skulle masstesta. Precis som invånarna i staden Pripyat så fortsatte många svenskar sina liv, trots att man som tunnelbanepassagerare kraftigt exponerade sig mot smitta.
Stefan Sauk testar MSB:s sökfunktion
Igår kunde vi även se skådespelaren Stefan Sauk testa Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps sökfunktion. När Sauk sökte på ord som virus eller pandemi fick han 51 träffar respektive 37 träffar, varav när han testade “jämställdhet och jämlikhet” hela 5165 träffar. Söker man idag (dvs. 1 dygn senare) har ytterligare 16 träffar tillkommit ty siffran är 5181. Sedan finns det de som påstår att myndigheterna inte är politiserade, siffrorna talar dock sitt tydliga språk. Istället för munnskydd och skyddskläder får vi värde(av)grund, ty det är det socialisterna förstår sig på.
Vänstern och socialismen använder sig alltid av PR
I praktiskt taget alla debatter man hör vänstern är den bärande tanken lögnen, eftersom allt grundar sig på att de egna problemen beror på någon annan samt den solidaritet man orerar om är det någon annan som ska betala för. Aldrig är det den egna kassan, utan förmögna människor som kanske satt sitt hus i pant för att man trott på sin företagsidé. Nuförtiden blir problematiska miljonområden “fina statsdelar”, migrationskrisen “en liten ansträngning, ja”, knarket i förorten beror på ungdomarna i Djursholm, problemområden är istället svenska platser utan mångkultur, eller så lyfter man fram vår “goda beredskap”; på punkt efter punkt visar dessvärre verkligheten alltid annorlunda. Man ljuger utan att blinka, eller förskönar verkligheten för att det ska passa de egna politiska motiven. Ofta ser man diverse kändisar sluta upp, ty dessa många gånger är helt beroende av statens försörjning; de bjuder helt enkelt in dem på sina arenor. Tjänster och gentjänster. Det är bara en tidsfråga innan vi får se Mikael Wiehe sjunga “släpp ut mig släpp ut mig” kring äldreboenden eller Anders Tegnell försöka dansa loss i Lets Dance.
Därför är det inte förvånande att generaldirektör Dan Eliasson tagit fram polisarmband, eller nu får en ny påse miljoner för att göra en PR-satsning mot Corona-virus; det är den repertoaren han har. I hans spår ser vi satsningar på nymarxistisk värdegrund och PR, det spelar ingen roll vilken myndighet man befinner sig på; det är därför inte konstigt att Anders Tegnell också diskuterat jämlikhet utifrån denna pandemi. Andra normala länder slåss för att få mer sjukvårdsutrustning, stänga gränser, isolera individer eller andra handlingskraftiga idéer; här rapporteras det om plan som kommer från smitthärdar utan att någon ens kontrollerar dem vid gränsen. Således måste vi fråga hur många smittade som måste resa hit med dödlig smitta innan regeringen säger stopp, eller hur många företag som måste gå i konkurs innan man lättar arbetsgivaravgifter eller sociala avgifter istället för att erbjuda lån till närmast ockerränta via Almi? Istället ser vi klassiska socialistiska satsningar i A-kassan och AMS-politik, vad gör man inte för att driva igenom sin mångåriga önskelista? Man skickar nådastöten till företagen, samtidigt som man satsar på effekter som för människor från arbetsmarknaden; istället för att rädda företagen vilket man gör i USA (där den hemske Trump styr).