Foto Garnisonen: Ulf Johansson / Wikimedia Commons // Montage: Oberoende Förnuft

När polisen i 26:e maj beslagtar en samma dag rapporterad stulen moped som i augusti vid utlämning visar sig vara fylld med sprängämnen och spik (enligt vittnesuppgifter) tåls det att fråga vad som pågår? Var tanken att få in en bomb på polishuset genom vad man brukar kalla en trojansk häst, något som förutsätter en fjärrutlösning; borde bomben rimligen briserat under dessa månader. Därför är det kanske mer sannolikt att bomben skulle detonera på någon annan plats, men hann beslagtas innan det hände; med en tidigare kraftig detonation i samma stad måste vi fråga vad som pågår?

En kraftigare smäll än vad man trodde

Nationella bombskyddet är experter på bomber, att de därför räknar fel och spränger en av polisens fastigheter i luften är anmärkningsvärt. Därför tåls det att fråga om det fanns mer sprängdeg i fordonet än bara i sadeln? Kan det vara så att den som skapat denna bomb varit så pass skicklig att vederbörande dolt ännu mer än vad man först trodde var rimligt?

Spikarna är det som borde vara mest oroande

När det kommer till krigföring är truppminor inget ovanligt, dvs. att man placerar en massa skrot framför en sprängladdning. Syftet är att skada så många så mycket som möjligt. Man placerar inte spik i något som är tänkt att som tidigare bomb spränga en fasad, en bomb av det här slaget är högst troligt till för att skada människor. Polisen rubricerar händelsen som Allmänfarlig ödeläggelse som kan ge från 1 år till livstid, där grovt börjar vid 6 år; på detta kommer den obligatoriska straffrabatten om 33 %.

Att spränga kommunhuset i Landskrona är inte “fegt”

När någon detonerade en bomb vid Landskronas kommunhus gick kommunledningen direkt ut och kallade dådet “fegt”, ett uttalande som är minst sagt märkligt. En kriminell lever inte efter de lagar och regler samhället sätter upp, utan polisens uppgift är att sätta dessa bakom lås och bom för att förhindra mer brottslighet. När polisen inte fungerar, och när domstolar utdömer straff som är skämtsamt låga; och självaste rikspolischefen sitter i tv och försvarar gärningsmannen istället för offret… då måste man förstå att vi är mycket illa ute. Det är inte fegt att spränga kommunhuset, det är ett tecken på att de kriminella är på väg att ta över; det har ingenting med feghet att göra utan att vi blivit ett u-land som bär dessa kännetecken. Att bli sprängd i luften i Sverige är inte något som händer och hamnar i historieböckerna som Amaltheadådet 1908, utan det är idag lika vanligt som att någon kört mot röd gubbe; ingen reagerar längre utan vi har vant oss.

Regeringen behöver öka straffskalan för att producera eller inneha bomber, utvecklingen är totalt oacceptabel. Att leda ett land innebär att sätta hårt mot hårt, vi måste kunna utdöma livstidsstraff som norm för personer som ägnar sig åt brottslighet som är att likställa med terrorism. När domstolar inte nyttjar straffskalan utan ger svaga straff till tungt kriminella, måste straffen avskräcka. Straffskalan borde börja kring 15 år och gå till livstid, med möjlighet att söka nåd efter x antal år. Att tro som i Landskrona att kriminella inte ska spränga kommunhus för att det är fegt, det är inte rimligt; det ska vara omöjligt att spränga kommunhuset på samma sätt som det är att parkera en skåpbil enligt norsk modell utanför riksdagshuset. Så länge Sverige är ledarlöst och man inte vågar utdöma livstidsstraff, desto längre kommer denna utveckling att fortsätta; och desto fler kommer dö. I många länder är det dödsstraff på att bygga bomber, här ger det i jämförelse några år på lyxhotell med god varm mat (det vi kallar “fängelser”); det säger sig själv att vi har ett problem.

Av Ian Fernheden

Ian Fernheden är sedan 2015 chefredaktör för tidskriften Konservativa Förnuft. Ian har en kandidatexamen i internationell ekonomi men brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst och sann kultur så som klassisk musik. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren, är lyrisk tenor och dykare när han inte skriver artiklar. Sedan november 2022 är Ian kommunalråd för Kristianstad kommun och förste vice ordförande i kommunstyrelsen, vice ordförande för kyrkorådet i Kristianstads pastorat och är även invald som ledamot av både fullmäktige i Kristianstads kommun och Region Skåne för Sverigedemokraterna.

Kommentera utan Facebook