Vi har uppenbara problem med våld och epitet i det demokratiska rummet, detta har eskalerat mer och mer och uppenbart måste vi reagera. Grundfrågan gör gällande i både skrik och skrift om det är rimligt att sätta sig över demokrati för att man ogillar en viss åsikt? Kan man både vara för yttrandefrihet och samtidigt stå och försöka överrösta någon som håller ett politiskt tal på ett torg? Ur laglig logisk synpunkt nej; ur kulturell mening högst troligt i och med att de ofta rättfärdigar sig själva. Rimligen borde man inte kunna resonera bort våra grundlagarna kring yttrandefrihet och tryckfrihet, dessa är inte dispositiva (kan avtalas bort). När man t om för resonemang i publicistklubben om att vissa partier bör bandas och inte intervjuas live i SVT, bör alla som står bakom demokrati slå vakt om dessa värden oavsett vad man tycker om ett visst parti; eftersom det är högre värden som står på spel.
Alla idéer ska kunna debatteras, även utanför s.k. åsiktskorridoren
Precis som att de flesta män är kritiska till Feministiskt initiativs hatade, förenklade och generaliserade politik finns det många andra ideologier som också har naturliga meningsmotståndare. En rik person tar generellt avstånd från Marx idéer, en flykting ogillar sverigedemokraterna, en arbetslös en företagsägare osv. Rimligen måste vi kunna vara så pass civiliserade att alla grupper som har lagen i lovart får rätt att föra fram sina åsikter; utan att någon trakasserar deras sammankomster.
En attack mot en politiker är en attack mot det öppna samhället
I ett land där vi dessutom haft två ministermord i närtid är det än mer viktigt att vi markerar mot de som ger sig på politiker. Oavsett om det ofta inledningsvis handlar om skandering kommer radikalare människor att inspireras, vilket de facto tidigare lett till fysiska angrepp. När dessa våldsverkare sedermera får rättfärdiga sina handlingar i public service och SVT måste man förstå varför det är ännu mer fel (även efter en fängelsevistelse). En attack mot en politiker är således en attack mot oss alla, eftersom ingen bör sätta sig över det fria ordet i en demokrati; detta måste vara en fullständigt fundamental princip. Public service ska inte erbjuda våldsverkare plattform, de ska snarare agera som om de vore demokratins vagga.
Oberoende Förnufts kritiker och meningsmotståndare
Om vi är lite självkritiska är det mycket sällan våra kritiker bemöter oss i sak, utan dagens debatt handlar snarare om att man klistrar något epitet, ifrågasätter vårt oberoende osv. Därför har vi spärrat någonstans mellan 20-30 personer som bara försämrat debattklimatet när de klistrat diverse epitet på alla som inte delat deras världsåskådning. Principen är densamma för gatans retorik, skanderar man ska man inte vara välkommen; förstör man politiska möten bör man åtalas. Således har vi spärrat de som gjort hatiska liknelser utan pardon, eftersom vi efterfrågar saklig debatt; inte gatans lag. Tvärt om välkomnar vi gärna personer med motsatta åsikter, och kan man presentera bättre sakliga argument har man mycket goda möjligheter att faktiskt få oss att omvärdera vår ståndpunkt; ska vi som tidning kunna behålla vår trovärdighet i det längre perspektivet måste vi kunna medge att vi också kan ha fel.
Rimligen borde tårtattacker på politiker eller sammankomster betraktas som brott mot våra grundlagar och ge kännbar tid (1 – 2 år beroende på skada) i fängelset. Det kan inte vara rimligt att politiker i ett civiliserat land inte kan stå på ett torg och föra fram sin politik utan att ägg kastas. Dessa personer bör istället ägna sig åt att skriva, debattera och på lika villkor göra sig hörda; varför inte på sociala medier? Vi måste återvinna vår yttrandefrihet, tryckfrihetsförordning och rättsordning; det är idéer vi bemöter – inte medmänniskor. Således bör också media inte försköna de aktivister som inte ställer upp på lagens spelregler, utan benämna dem för vad de är; antidemokrater.