Det är mycket oroande att regeringen lägger fram förslag att ändra i grundlagen för att komma åt Nordiska motståndsrörelsen, istället för att förklara varför nationalsocialism är en hemsk ideologi. Vad som är mer oroande är att många politiker är otroligt dåligt insatta på ideologi, och att en sådan lag skulle kunna tvinga andra mer konservativa debattörer att inkluderas; vilket är tydligt när statsminister Stefan Löfven påstår att Åkesson (SD) tillhör ett nazistiskt parti under bästa sändningstid. För alla som i någon mening studerat Sverigedemokraterna enskilt är det tydligt att man i sociala frågor står mer till vänster och i frågor som brott och straff står mer till höger. När Jonas Sjöstedt (V) i Opinion Live placerar Åkesson längst högerut är det tydligt att hans världsbild både är oerhört polariserad men även direkt fel, eftersom partiet står väldigt olika beroende på fråga. Samtidigt har man på samma sätt som bibeln hävdade att solen kretsar runt jorden hamnat i ett läge där man inte tycks vilja erkänna att den världsbild man utmålat för sina väljare varit fel, således bibehåller man sin ståndpunkt trots att den faller med enkel logik. Det är förövrigt samma krafter som gör att socialdemokrater delar politiska inlägg som helt bortser från verkligehten, eftersom det finns en vana att inte använda kritiskt tänkande mot partilinjen; vilket är farligt utifrån demokratisk synpunkt.
Lex Alternativ media
Tittar man på alternativa tidningar har politiker omnämnt dessa som “hatfabriker” och “anti-demokratiska” (något som är fel eftersom de ger uttryck för sina uppfattningar) , och de som väl figurerat i dessa sammanhang har inte längre varit välkomna till etablerade medier. Om man väl börjar mixtra med yttrandefriheten och tryckfriheten, är det en helt otrolig tanke att tidningar som etablerade krafter ogillar kan stängas ner pga. de plötsligt omfattas vara extrema ur regeringens lagstiftnings perspektiv? Eller handlar det om att tidningen Expo som tidigare varit “högsta domstol” i demokratifrågor ska vara vägledande vilka grupper som ska tillåtas? Tittar man på Pride-rörelsen är det tydligt att Medborgerlig samling inte får vara med eftersom de inte erkänner identitetspolitikens HBTQ (ett växande alfabet) utan ser människor som individer istället för som offer-grupper (enligt Marx lära)? Kan de som inte ställer upp på Marx identitetspolitik således uppfattas som extremister och omfattas av de förändringar regeringen lägger fram?
“Liberala” maktpolitiker utgör just nu ett hot mot demokratin
En sann liberal är mycket intresserad av individens friheter, det är inte en liberal tanke att klumpa ihop folk i grupper (kön, läggning, etnicitet eller religion) eller begränsa demokratin; det är auktoritära idéer kopplade till makt. Det är således bisarrt att många kallar sig liberaler men agerar i helt motsatt riktning. För någon månad sedan ville regeringspartierna och alliansen (alla är “liberaler” fast med olika inriktningar) rösta igenom förbud att diskutera migrationspolitik om man inte var utsedd av staten, dvs. de ville på allvar ändra i landets grundlagar utan vare sig opinionsbildning eller en offentlig debatt; och våra tidningar lade dessutom locket på. När Sverigedemokraterna förstod vad som var på gång krävde de folkomröstning, vilket de har rätt till om de kunde samla 10 % av riksdagens ledamöter (vilket de kunde). Alliansen valde då att lägga ner förslaget eftersom man i någon mening avslöjats offentligt, vilket dessutom är mycket avslöjande kring karaktär; varav debatten uteblivit då inga tidningar skrivit om det. Dagens problem är att dessa maktpolitiker inser att makten håller på att glida dem ur händerna både i EU där euroskeptiska rörelserna växer kraftigt, men även i Sverige och man har blivit desperata. Därför har man försökt klubba starkare skydd för copyright (så man inte kan dela material hur som helst i sociala medier), och därför har också sociala medier ändrat sina algoritmer för att människor inte ska exponeras för politik (något vi på Oberoende Förnuft märkt av eftersom antalet exponeringar via Facebook gått ner trots att artiklar delats mer, se gärna debatten nedan för mer information).
Syfte och omfattning
När regeringen nu återigen vill klubba grundlagsförändringar, nu för att stoppa NMR (som under namnet Svenskarnas Parti fick ca 4000 röster (0,07 %) i valet 2014) tåls det att fråga om det finns andra syften när rörelsen är så oerhört marginaliserad? Varför skriver tidningarna om dem dagligen, varför inte bara ignorera dem totalt? Dessutom finns det fler ideologier som knappast kan sägas vara demokratiska, den politiska islamismen eller kommunismen är ju inte heller kända för sin toleranta syn på yttrandefrihet, hur ser man kring dessa? Är det rimligt att AFA och andra autonoma grupper ska få fortsätta sina verksamheter, trots att de precis som den nationalsocialistiska vänstergruppen NMR vill störta demokratin som vi känner den idag?
Det är en mycket feg väg att försöka lagstifta bort åsikter man inte gillar, det är betydligt bättre att göra som många vanliga människor (eller Jan Scherman) gjort under Almedalen och ta debatten med dem samtidigt som man livesänder på Facebook; det är respektingivande. Är det troligt att radikala rörelser som nazisterna eller kommunisterna (SKP fick ca 500 röster 2014) kommer kunna få fotfäste och växa, eller vad handlar denna lagstiftning om? Är det ännu ett sätt att försöka begränsa oss vanliga människor som efterfrågar politiska idealister och demokratisk opinionsbildning, istället för dagens karriärpolitiker och maktspelare som gör allt för makten? Människor som vill se nya partier (och då inte NMR eller SKP) ersätta dagens befintliga eftersom man eftersträvar makt istället för att vara folkets representanter? Hur många människor vill rösta fram partier som inte erbjuder demokrati? Vad är det för demokrater eller för den delen liberaler (ja man kallar sig hör och häpna för liberaler) som inte kan förklara varför demokrati är att föredra framför diktatur; eller ens är villiga att debattera det?
Hur kan man lägga sin röst på ett parti som inte klarar av att ta debatten varför nazsim är fel utan heller slipper debatten genom att förbjuda rörelsen? Hitler prövade förövrigt samma sak när han förbjöd sina politiska motståndare, när nu regeringen Löfven prövar samma kort är det tydligt att partiet behöver omstruktureras med nya friska krafter (som exempelvis öppnat en historiebok) istället för maktspelare som Ylva Johansson och Magdalaena Andersson och övriga toppskiktet som säger vad som helst oberoende av sanningshalt utan att blinka; om nu socialdemokratin inte ska gå samma öde till mötes som i Frankrike där de fick ca 6 %.