Jultomtar kräva dessa drycker, en omskrivning av Albert Engströms klassiska nej-affisch till spritförbudet inför folkomröstningen 1922. Faktum är att det var på den tiden vi faktiskt kunde rösta om denna typ av frågor istället för idag då vi får finna oss i att ett parlament långt bort i en annan galax bestämmer åt oss. Det är dessutom uppenbart att vi saknar demokratiska medel att kunna rösta för en sådan trevlig dryck som den whiskey- eller romspetsade glöggen. Ett vanligt beteende när det kommer till förtryck är de som utsätts inte vill kännas vid det, kanske hör man någon säga “jag dricker ändå inte den drycken så för mig spelar det ingen roll”. Frågan är dock större än smaken på glögg, frågan är dels om det är bra att vi har ett EU-parlament som fokuserar på denna typ av ickefrågor och regleringar, frågan är dessutom om vi ska finnas oss i att inte kunna bestämma detta själva?
Bakgrund
Enligt nya EU-regler får inte aromatiserade viner innehålla något annat än smaksatta råvaror från druvor. Vinglögg får bara baseras på rött eller vitt vin, med de tillsatta kryddorna kanel/nejlika, och alkoholhalten får inte understiga sju procent. Sprit som görs från sockerrör och sädesslag får därför inte längre användas i något som vill kunna kalla sig ”glögg”. Alla referenser till ”glögg” måste enligt EU-bestämmelserna tas bort från etiketter och från all marknadsföring. Källa SVT.
Hur absurt EU-systemet är
Vad detta tytcks handla om är EU-regler där man tycks fokusera mer på att reglering än för handel. Spiller man ut glöggen och är i behov av en handduk kan vi glädjas åt att dessa borde hålla en hög kvalité, eftersom handdukar omfattas av 454 EU-lagar. Således är det väldigt mycket att ta hänsyn till för individen som vill starta en handduksfabrik, vilket blir en dyr affär om man inte är ett stort företag med tillgång till egen jurist. När man i den kontexten hör politiker prata om frihandel, och att man vill slå sönder handelsbarriärer förstår man inte hur mycket handel och produktion som motverkas genom vårt medlemskap i EU. Det säger också sig självt att den somaliske handduksfabrikören kommer att få svårt att förhålla sig till EU:s 454 lagar på området, därför tvingas vi handla dyrare EU-inhemska produkter av stora handduksföretag som är de enda som har råd att förhålla sig till de aktuella lagarna. Med detta exempel belyser man på ett ganska överskådligt sett varför stora företag oftast är väldigt positiva till EU, varför skulle dem vilja öka konkurrensen genom att släppa in en mindre aktörer?
Vem behöver bistånd när vi kan handla av varandra?
Den vanliga människan vet inte heller att man är förtryckt, och när vi nu kan läsa att whisky och rom-glögg försvinner kommer vi fogliga svenskar att finna oss i detta. Det faktum att vi inte kan t.ex. importera handdukar från tredje världen av utmärkt kvalité och funktion, är dels ett problem för våra konsumenter i Sverige, agenten som vill importera, och fabrikören i Somalia som vill exportera. Handel gynnar alltså båda länder, och är det absolut bästa sätt att bygga upp länder. Man kan inte bomba någon till demokrati, man kan däremot öka välfärden för folket som sedan förbättrar sin infrastruktur när skatteintäkterna ökar. Därför är det totalt verklighetsfrånvänt när Statsminister Löfvens berättar att han vill “bygga ett folkets EU”, ett uttalande som helt saknar kontakt med verkligheten. När EU idag handlar om lobbyism dvs. “big corporate money” istället för medborgarnas inflytande borde alla vettiga människor och demokrater vara för en SWEXIT. Dessutom är statsministern svaret skyldig på hur ett folkets EU skulle se ut, och HUR han tänkt genomföra det.
För dig som tycker artikeln är intressant eller helt enkelt vill veta mer om varför Sverige bör följa Storbritannien ut ur unionen rekommenderar vi “Brexit the Movie”. Filmen är lätt att följa och ger funderingar till större frågor, samtidigt som den belyser hur absurt EU är. Avsätt en timme ikväll och titta på klippet nedan, du kommer inte bli besviken.
https://www.youtube.com/watch?v=eYqzcqDtL3k