Schengenavtalet har funnits sedan 1985 och utökats när fler stater kommit in i den Europeiska unionen. Jag har länge betraktat mig själv Europeisk federalist (dvs. varit för ökat samarbete), för några år sedan fick jag mina politiska åsikter testade när jag hamnade på ett möte med UKIP:s ledare Nigel Farage (mannen som sedan kallade Europeiska Rådets tidigare ordförande ”A damp rag”). När jag väl började prata med honom hade jag fått höra att han var en konservativ brittisk politiker, således förväntade jag mig att jag skulle träffa någon som tillhörde Tories (motsvarigheten till Moderaterna i Sverige). Istället så började han prata om medlemsstaternas sär egenskaper, separatism och fördelen med militära styrkor som inte samarbetade. Jag reagerade tämligen omgående och ifrågasatte vissa delar, bland annat detta med militära samarbeten. Hur som helst är jag väl en av få meningsmotståndare han faktiskt bemött med respekt (se gärna hans filmer), nu tror jag han skonade mig pga. min ålder som var ca 25 vid tidpunkten. Jag minns hur som helst att många inte verkade förstå att det inte var en moderat politiker som stod och höll föredrag utan de flesta nickade instämmande då han var väldigt duktig på att trollbinda i sina resonemang. Ett ganska intressant experiment som säkerligen bara fungerar framför ett ungdomsförbund eller personer som inte vet vad sitt parti tycker.
Avsaknad av förtroende
Hur som helst måste jag pudla från min tidigare federalistiska linje, då situationen ser ut som den gör nu när inte EU kommer överens. Ett samarbete som Schengen är byggt på att alla känner förtroende för systemet, och det är uppenbart att många inom EU saknar förtroende när de yttre gränserna har fallit. Detta gör även Sverige, annars hade vi inte återinfört gränskontroller. Tidigare har Schengen-avtalet byggt på minimala gränser internt, och förstärkta gränser utåt mot länder utanför EU. När gränserna utåt fallit är det enda vettiga och ansvarsfulla som finns kvar att göra att återinföra gränskontroller. Problematiken i detta fall handlar om att detta system inte varit redo med lagstiftning kring migration, framförallt har det inte funnits någon realistisk fördelningsuppgörelse på plats. Detta hade man säkert kunnat införa innan man fick ca 1 miljon människor per år, men det är förståeligt att alla länder inte vill ingå expresslösningar man inte sen kan styra över. När samtliga medlemsländer har vetorätt kan man direkt avfärda den typen av förslag då flera länder i forna öst knappast lär ställa sig bakom en generell fördelningsuppgörelse. Det är inte bara Schengen-samarbetet som i praktiken fallit, även Dublin-förordningen (dvs. att man ska söka asyl i första landet) är i praktiken död. Det är uppenbart att många stater istället uppmuntrat migranter att söka sig norrut och flera länder har dessutom rest taggtråd (något som har kritiserats hårt). Personligen får jag väl säga att när EU inte klarar av att bevaka sina yttre gränser, så kan man förstå att vissa länder nära de yttre gränserna tar kontroll över sin egen suveränitet. Många anser nog att taggtråd känns brutalt och hemskt, men jag är inte den första att kasta sten på Viktor Orbán i Ungern som är ett av de länder som infört detta; dock har han sagt en hel del andra saker jag istället hade riktat min kritik kring. Jag säger inte att det är rätt, men i detta extrema tillstånd (som knappast är en ”utmaning” utan en ”humanitär katastrof”) som råder krävs tuffare åtgärder; och det bör vara upp till varje lands folkvalda ledning att bestämma detta själva. Jag har mycket svårt att se att vi kommer fortsätta att kunna pröva asyl-förfrågningar i den utsträckning som vi tidigare gjort, även om detta är reglerat via FN så kommer vi att behöva avsevärt förenkla denna process snabbt. Jag skulle tro att man kommer få svar inom några dagar istället för inom något år, detta lär vara på plats inom en väldigt snar framtid.
Rimligt att dra pluggen på Schengen
Således vill jag uttala stöd till Frankrikes president Francois Hollande som vill upphäva Schengen-samarbetet, för att vara socialdemokrat är det uppenbarligen en ledare som vet vad han vill (se vår ordbok för vår definition av ledare). Om detta innebär att vi får sitta lite mer i bilköer vid gränsen men således stärker säkerheten är det värt det. Dessutom är det dags att man gör krafttag mot narkotika och vapen som flödar helt obehindrat inom unionen. Jag tror dessutom att drar man inte pluggen på Schengen idag, riskerar denna kris att spilla över på staternas förtroende för övriga institutioner inom EU. Redan nu vill många britter lämna EU, och jag skulle inte vara förvånad om ett brittiskt utträde är att vänta inom de närmsta åren. Jag tror vi är många inom Europa som gillar invandrare, men vi är samtidigt många som inser att dagens system inte har en chans att lyckas då vi inte har rätt institutioner på plats. Tittar man på Sverige inkvarterar man människor på platser där det inte finns jobb, hur man ska kunna integrera dessa människor har jag fortfarande inte hört någon ge svar på. Däremot har jag sett många som blivit kallade diverse epitet för att ha fört frågan på tal. En ordning som man verkligen kan vara skeptisk kring, då man behöver bestämma sig för vad man vill. När man inte har en plan på plats är det en tidsfråga innan missnöjet kommer börja pysa. Hur Stefan Löfven ska få gehör på den svenska linjen om inkvartering och fördelning har jag svårt att förstå, humanism fungerar om man har en plan hur man ska hjälpa människor. Det är inte humanism att placera människor i flyktingboende utan en susning hur de ska komma in i samhället, det enda man kommer göra är att polarisera samhället. Jag vill tillägga att det knappast är invandrarnas fel att många inte får jobb, det är våra politiker som under en lång tid undvikit att på ett seriöst sätt bearbeta frågan. Jag tror också det är ett problem att många politiker saknar arbetslivserfarenhet utanför politiken, således är det inte föga förvånande att Ylva Johansson endast lyckats lösa 1 ”traineejobb” (se gärna vår definition i vår ordbok) i hela Sverige.
Framtiden
Jag tror det är viktigt att man kan resa mellan EU:s medlemsstater på ett smidigt sätt, men att man från myndigheternas sida har koll på hur folk reser tror jag är viktigt idag för att bekämpa brottsligheten. Jag tror t.ex. EU-lagstiftningen beträffande handel är något som många stater tycker är viktigt, detsamma gäller samarbeten som Europol och Europadomstolen. På området migration tror jag det finns två realistiska vägar, antingen ansvarar varje EU-land för sin egen migration alternativt gör man det kollektivt. I dagens läge har jag mycket svårt att se att man kommer att kunna komma överens om ett fungerande kvotflyktingssystem som alla ställer upp på och kan känna förtroende kring, således tror jag det enda realistiska alternativet är att alla länder sköter sin egen politik och gränser på detta område. Någon annan slutsats är nog svår att landa i om man ska försöka se nyktert på situationen.