Hur hade vi resonerat om vi importerade skog pga. att världshandelspriset dumpats och alla som i Sverige arbetade inom skogsbruk blev arbetslösa? Hade det varit rimligt att vi köper in skog från Kina, har hög arbetslöshet bland skogsbrukare; och bygger hus av kinesisk ek (om det nu existerar ek i Kina, vi låter det vara osagt). Om vi då flyttar fokus till den politiska plattformen, är vårt politiska fokus då att hålla de länder som säljer billigt trä till oss glada; eller handlar det om att med tullar se till att inhemska företag handlar av svenska träd? När svenska ledarskribenter som aldrig läst ekonomi beskriver det som en ödesfråga att USA inte ska införa tullar, är det ganska tydligt hur tunn kunskap om handel resonemangen bygger på; dessutom är det tydligt att det saknas en förmåga att analysera båda länders välstånd och aspekter.
USA:s underskott – den riktiga ödesfrågan
Handelsbalansen kan på många sätt gestalta om ett land går bra eller dåligt, antingen genereras det pengar eller så blöder man; eftersom de affärer man gör kostar mer än vad det smakar. Även om USA är världens största ekonomi, har man stora problem som kan isoleras eftersom dollarn är världsvalutan; det finns inget alternativ utan all business görs med dollar. Det är således inte bara ett politiskt problem (hög arbetslöshet bland stålproducenter) att USA importerar stål från Kina (via andra länder som agerar bulvaner och mellanhänder), när Kina inte köper deras produkter försvagas den amerikanska ekonomin. När Kina även har lagt en låg fast växelkurs mot dollarn, innebär det att den inhemska amerikanska marknaden försvagas för att företagen hellre köper billiga kinesiska substitut. När svenska medier således varnar för att Trump vill starta handelskrig, så är det en mycket svag analys; eftersom USA utsätts för massiv prisdumpning (dvs. handelskrig) från kineserna.
Skyddstullar är ett viktigt redskap och är nödvändiga för välstånd
På samma garanterar skyddstullar att vi kan ha ett jordbruk inom EU, då vi annars inte skulle kunna ha ett svenskt jordbruk (det hade varit billigare att köpa allt från låglöneländer); samtidigt som en stor del av EU bygger på jordbrukssubventioner. I Sverige kan vi dock se att många matvaror produceras utanför EU, men dessa håller marknadsmässiga priser eftersom vi har skyddstullar.
US Steel
För alla som tittade på hela sändningen från presskonferensen (och inte 2 minuters inslagen som medierna klippte ihop där man undvek Trumps argumentation) motiverade Trump sina skyddstullar mycket väl, både ur ett handelsperspektiv men även ur ett demokratiskt perspektiv då han är vald på dessa frågor. Alla länder måste i någon mening kunna producera sitt eget stål, och odla sin egen jord; eftersom det ger välstånd men också politisk självförsörjning. Är det en rimlig uppoffring att ha en högre arbetslöshet, för att främmande makter dumpar priset på stål av politiska skäl; tittar man på Aftonbladets slutsatser tycks man resonera på det sättet. När man sätter rekord efter rekord i både budgetunderskott, statsskuld och dessutom är nettoimportörer (dvs. mer import än export) är det en ohållbar utveckling. Hade USA varit ett land som haft nettoexport, minskat sin statsskuld, och haft budgetöverskott; då hade man kanske kunnat resonera att det finns fördelar med att köpa sina produkter billigare eftersom välfärdsförsämringen (arbetslöshetens kostnader) väger upp priset.
Trump har således rätt när han säger att USA gjort mycket dåliga affärer, eftersom man subventionerat andra stater och handlat billigt istället för att producera själva vilket har lett till välfärdskostnader som följd. Handel ska gynna båda stater, när EU och handelskommissionären (ej vald av något folk) ger statsministern (vald av folket om än i minoritet) en förmaning om att utöva påtryckning kan man fråga sig hur sunt det är? Begär vi att USA ska offra av sin egen välfärd för att köpa stål av oss, trots att de förlorar på det; och bör vi införa handelstullar på deras sprit om så inte är fallet (vilket varit diskussionen)? Är det så vi bedriver handel med våra vänner? När mediakårens klick av reportrar omnämner det som ödesfråga, och svenskar i största allmänhet “hatar” Trump; så säger det en del om allmänbildningens tillstånd i vårt land.
Stål är till skillnad från tekniska apparater en homogen vara, är priset för högt handlar man av någon annan (vilket inte gäller med exempelvis en iPhone då man inte automatiskt köper en Samsung). För svenska företag som säljer avancerade produkter (vår industri är bland den mest tekniskt kunniga i världen) i stål kommer inte det här att vara något problem, amerikanska företag kommer att få betala 25 % mer för att fortsätta köpa dessa produkter; finns behovet är det inte säkert att efterfrågan går ner. Däremot är det mer troligt att stål och aluminium i ren form kommer få svårare att konkurrera eftersom det kommer vara billigare att köpa amerikanskt; dessutom kan det mycket väl vara så att länder som idag inte handlar av Sverige då ser möjligheten och köper mer av oss. När skribenter således målar ut en mycket farlig bild för att sälja lösnummer, bör man snarare vara försiktig att dra alltför snabba slutsatser.