Foto: Pixabay

Fornuft_ingress1Pratar Sveriges Radio om att någon dödat en kvinna på ett asylboende? Hör man intervjun utan att klicka på länken kan man tro att det handlar om en bilolycka eller någon annan speciell händelse, kanske en vild efterfest? … Det känns inte riktigt som att migrationsverket vill ta i att en ung kvinna blivit mördad?  Tyvärr gör resten av landets medborgare det, och säkerligen många flyktingar som bor på dessa boenden. Oron ökar, och ingen politiker tycks lämna ordentliga svar mer än att våld är oacceptabelt; men vart är lagförslagen? Istället hör vi uttalanden från statsminister Löfven om vikten att förslag ska byggas på modern forskning, men denna grisen i säcken-retorik duger inte när människor känner en ökad otrygghet. 


En blick på statistiken
Vi har nu sedan nyår haft sex mord på landets asylboenden, och läser man Aftonbladets debattartikel av Karin Welin känner inte hon igen sig i terminologin kaos. Tittar man på 2015 års statistik blev 322 våldsbrott anmälda. Ekonomidoktor Tino Sanandaji gjorde idag följande uttalande på sin Facebook som ger lite perspektiv på siffrorna:

Sjätte misstänkta mordet på asylboenden i år, en otäck våldsvåg bortom alla normala ramar. Dödligt våld per hundra tusen invånare ligger på 1.05 per år i Sverige och ca 4.5 i USA. Det bor ca åttiofem tusen personer på asylboenden. Sex mord på sex månader motsvarar således 14 mördade per 100.000 på årsbasis, en homocide rate i linje med Mexiko och Nicaragua. Asylindustrin själva försäkrar att våldet på asylboenden är en myt: “Kaos på asylboenden? Nej, det stämmer inte. Den svartmålning som pågår av asylboenden i Sverige är oftast baserad på antaganden, generaliseringar och missuppfattningar, skriver Karin Welin, ordförande Almega Asylboendeföretagen.

Nolltolerans mot våld
Kanske är det dags att införa nolltolerans mot våld / sexualbrott om man söker asyl? Våldför man sig på en annan människa bör nekas man asyl automatiskt, vore det verkligen så fel? Man kan ju åtminstone ha det som utgångspunkt om det inte förekommer oerhört speciella omständigheter (nödvärnsexcess motsv). Vet man att man riskerar livet om man blir utvisad, borde det ligga i individens intresse att uppträda likt en fredsduva och samtidigt sjunga Gandhis lovsång bland sina grannar. När man inte tycks bry sig, utan väljer att mörda eller utföra sexuella övergrepp på en annan människa handlar kanske resan till Sverige om något annat än just flykten för sitt liv (speciellt efter genomresa av en rad säkra länder på väg till Sverige) ? Tyvärr har det blivit tabubelagt att påtala att det finns människor i flyktingströmmarna som passar på att söka sig ett bättre liv i ett mer utvecklat land; samtidigt är vi nog många som undrar varför detta skulle vara kontroversiellt när vi svenskar gör likadant?
 

Domstolars passivitet rörande lagrum
Problemet idag är egentligen inte att det saknas luckor i lagen. Problemet kan snarare uppfattas som att domstolar (åklagare/domare) inte driver utvisning tydligare. Man kan fråga sig vad vi för tama åklagare och domare som inte förespråkar utvisning gällande våldtäktsärenden eller grova våldsbrott? Hur regeringen sedan kan kalla sig feministisk och samtidigt inte med lag styra att utvisning bör vara praxis blir något märkligt när kvinnor utsätts i den omfattning som sker. För varje gång dessa brottslingar döms och inte utvisas tappar tusentals svenskar tilltro till det svenska rättsväsendet, och den utvecklingen är inte något vi bör finna oss i. Man bör även i detta sammanhang förtydliga att advokaten ska försvara omständigheter som kan finnas som skulle kunna legitimera en fortsatt asylprocess.

Hur många fler ska behöva sätta livet till innan regeringen gör något? Hur många fler grova våldsverkare ska vi ge asyl trots att de blivit dömda innan regeringen gör något?

Av Ian Fernheden

Ian Fernheden är sedan 2015 chefredaktör för tidskriften Konservativa Förnuft. Ian har en kandidatexamen i internationell ekonomi men brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst och sann kultur så som klassisk musik. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren, är lyrisk tenor och dykare när han inte skriver artiklar. Sedan november 2022 är Ian kommunalråd för Kristianstad kommun och förste vice ordförande i kommunstyrelsen, vice ordförande för kyrkorådet i Kristianstads pastorat och är även invald som ledamot av både fullmäktige i Kristianstads kommun och Region Skåne för Sverigedemokraterna.

Kommentera utan Facebook