Uppenbart har fasaden fullständigt rämnat när Ylva Johanssons s.k. 32000 “traineeplatser” endast blivit strax över 1500 vid slutet av förra året; och man nu vill att migranterna ska plocka bär på bekostnad av de temporära arbetskraftsinvandrare som tidigare år arbetat i Sverige. Det är bra att regeringen väljer att agera, och att man försöker fördela de enkla arbeten man har på de arbetslösa som befinner sig i landet; men i det längre perspektivet framstår Socialdemokraternas migrationspolitik som orealistisk om svaren handlar om att b la 160 000 människor ska ut och plocka bär. Snarare belyser detta förslag hur ogenomtänkt politik man bedrivit, och att man inte vågat säga att man saknar realistiska svar på den politik man bedrivit.
Amerikanska greencard modellen
I Förenta staterna har man sedan länge fastslagit att om en amerikan kan göra jobbet så får man inte arbetstillstånd (i folkmun kallat green card). För att bli arbetstagande måste man ha någon specifik merit som gör att man kan göra arbetet, vilket exempelvis kan vara att man talar svenska; vilket inte alla amerikaner gör. Denna typ av regel är positiv eftersom man inte riskerar att hamna i en situation där man inte tar till vara på den inhemska arbetskraften som står till förfogande. Däremot skulle den typen av förslag vara politiskt svåra att genomföra i Sverige eftersom det finns många teaterchefer, krönikörer och andra kulturella som aldrig studerat ekonomi eller haft en privat anställning men som samtidigt är tongivande i debatten med sin “kärlek”. Dessutom skulle många stora företag ogilla förslaget eftersom man i någon mening begränsar deras möjlighet att rekrytera obehindrat, men samtidigt är inte tanken helt orimlig när vi har en så pass hög arbetslöshet.
“Vi behöver fler enkla jobb”
I partiledardebatt efter partiledardebatt har vi hört mantrat att vi behöver fler enkla jobb, något som man uppenbart inte har en aning hur man ska skapa. I den bästa av världar borde efterfrågan på arbetskraft skapa utbud på personal; nu har vi en situation som är tvärt om där utbudet på personal är massivt som nästan ingen efterfrågar. Den påstådda jobbskaparen Annie Lööf (som aldrig enligt sin cv tycks ha haft en anställning utanför politiken, men som brinner för entreprenörskap) som står för relativt öppna gränser och anhöriginvandring skulle rimligen ställas till svars vilka företag hon tänkt ska anställa alla som vill komma hit; eller om hon likt S och LO anser att de ska plocka bär? Hur är det för övrigt möjligt att vi haft två näringsministrar på rad som aldrig haft ett vanligt arbete? Hur kan C år efter år undvika att lämna konkreta svar på vart de människor de vill importera ska arbeta, när den marknad de ofta hänvisar till uppenbart saknar de förutsättningar de gör gällande? Klippet nedan säger en hel del om hur orealistiska förslag man kan föra fram utan att lämna väsentliga svar.
Donald Trumps ekonomiska politik / Lex Efterkrigstiden
I USA har många fabriker tack vare frihandelsavtal flyttat till billigare länder, medans man istället fått fler jobb i tjänstesektorn. Detta tycker många s.k. globalister är fantastiskt, vinsterna har ökat, tjänstesektorn växt; samtidigt som arbetslösheten hos arbetare som förlorat arbetet varit hög. Trumps ekonomiska idéer om att således få fabrikerna att återstarta eller åtminstone stanna i landet pga. strafftullar eller pigouskatter gynnar således de utan meriter eftersom produktionsarbeten är relativt enkla. I Sverige har man valt att brännmärka Trump som en “kvinnohatare” istället för att ex. titta närmare på den politik som hade kunnat förbättra läget. Trump driver alltså rent socialistiska förslag, något som borde få Socialdemokraterna och Västerpartiet att jubla; vilket de inte kan med tanke på “kommande tredje världskrig” etc.
Hade Sverige haft en större industri, hade de efterfrågat personal vilket hade förbättrat möjligheterna till anställning för dessa 160 000. Nu visar det sig att S, M och LO saknar rimliga förslag och vill således låta nyanlända plocka bär. Backar man bandet när många sydeuropeer kom efter kriget hade Sverige en hög efterfrågan på export eftersom övriga Europa låg i ruiner, således kunde vi integrera människor i en hög takt och ge dem anställning. Idag är förutsättningarna helt annorlunda, ändå tycks många tongivande tro att den industriella situationen är samma. Hur många gånger har vi inte hört, vi har lyckats förr – vi kan lyckas igen? De personer som ger uttryck för denna linje är svaret skyldig på hur det ska gå till, vad vet de som inte vi andra vet? Vi har inte råd att driva politik vi saknar lösningar för.
Slutsats: Globaliseringen försvårar alltså möjligheten till en bra migration om den invandrade arbetskraften är lågutbildad.