I dagarna blev Socialdemokraternas eftervalsanalys färdig, som vanligt är det mycket roande att läsa deras påståenden. Eftervalsanalysens uppgift handlar inte om att ta reda på de egentliga orsakerna varför S förlorade valet, utan att sända olika signaler till väljarna. Därför är det inga problem att ta den tidigare sjukvårdsministern Wikström som aldrig studerat sjukvård som ledare för denna analys, hade man velat ha en riktig analys hade man valt någon av tyngre kaliber som kunnat ställa de svåra frågorna. För lögnernas parti hade det kanske varit politiskt självmord, eftersom så många problem uppstått för att man sopat problemen under mattan.
Kaoset i landet
När vi alla bevittnar ett land som får mer och mer problem, där skjutningar drabbar många mindre orter och där laglösheten brett ut sig finns det många som instämmer i beskrivningen; samt några som tycker det är fel att skriva så eftersom man “svartmålar Sverige”. Samma människor var heeeelt oförstående till Donald Trump:s påståenden om “Last night in Sweden, Sweden!” eftersom just den dagen verkade det vara vindstilla; istället dundrande dessa lögnare ut sina hån. På samma sätt pratar dessa figurer med sin svarta tunga “att man ska se värdet i varje migrants prestationer”, de är nämligen oförmögna att ta in att någon som inte efterfrågas av den privata arbetsmarknaden (migrations-efterfråga-facit) är en kostnad för samhället. Människor som hamnar i långvarigt statligt beroende och utanförskap, tenderar att försöka förbättra sin situation genom att engagera sig i brottslighet. Hög migration kan således enkelt härledas som en av förklaringarna till den höga brottsligheten, eftersom företagen inte kan integrera alla dessa människor; de efterfrågar helt enkelt inte den arbetskraft politikerna tar hit.
Löfvens påstått restriktiva migrationspolitik
När vi trots Sveriges “stängda gränser” 2018 gav ut 132 000 uppehållstillstånd vilket är 3000 mindre än 2017 och marginellt mindre än rekordåret 2016 tåls det att säga att den restriktiva politiken och de stängda gränserna är rena lögner. Som jämförelse kan man nämna krigsåren på 90-talet då man 1993 tog emot 58 000 och 1994 78 000 människor. Vi kan alltså konstatera att trots de stängda gränserna, tar vi emot dubbelt så många som krigsåren på Balkan. En viktig skillnad är att de som kom då jämfört med idag låg mycket nära vår sekulariserade kristna kultur, därför har åtminstone andra generationen blivit så pass integrerade att man både själv och av andra definierar sig mer eller mindre helt som svenskar. Det förfarandet skiljer sig mot exempelvis Mellanöstern efter som den kulturella portföljen skiljer sig mycket kraftigt i traditioner och sätt att leva.
“…men de sa att skeppet var osänkbart”?!?
Desto fler lögner, desto fler blir skeptiska
Många socialdemokrater kan därför liknas vid Titanic-passagerare som stänger in sig i sina hytter och tänker “det här händer inte, skeppet är ju osänkbart”. Samtidigt börjar fler och fler människor med vänstersympatier känna av problemen i samhället, och ser att retoriken från Sveavägen 68 inte stämmer med hur de upplever verkligheten; den upptäckten gör mycket ont. Precis som sektmedlemmar är det mycket svårt att utmana den egna kyrkan, eftersom man ofta kastas ut; det gällde så väl för Martin Luther som nu senast för Carl Schlyter i Miljöpartiet. Den personliga upptäckten av att maktintresset är starkare än idealismen, något som förenar både herrarna Luther och Schylter; eller nu senast Ann-Sofie Hermansson (S) i Göteborg som tog ställning mot hedersförtryck och islamisering och då blev utmanad av den avpolleterade Anna Johansson (skandalen vid Transportstyrelsen).
När skillnaderna mellan socialdemokratisk retorik och människors verklighet aldrig varit större har fler och fler trotjänare börjat ifrågasätta hur helig deras gloria verkligen är. Partiets starkaste områden är idag inte arbetarhem utan det är utsatta områden där människor har problem med svenska språket; och i fullständig grad är beroende av staten. När socialdemokraternas valanalys att man backat beror på att man inte haft en öppnare gränspolitik, och vi mer eller mindre tangerar det näst högsta rekordet i antalet uppehållstillstånd; då måste även den mest hårdnackade sossen ställa sig frågan om det här verkligen är rätt?
Ska socialdemokratin ha en chans att bli en legitim politisk kraft istället för någon som säljer ut alla sina ideal för att behålla regeringsmakten, trots att det finns en icke socialistisk majoritet; måste man börja tala om problemen för vad dem är. När valanalysen istället blir ännu en lögn, där man försöker ge sken av att om vi hade öppnat gränserna mer så hade man vunnit fler väljare; då är det uppenbart att man lever inte i samma värld som övriga medborgare i det här landet. Framförallt tåls det att fråga hur det ens är möjligt att medlemmarna köper att socialdemokraternas valförlust beror på att man begränsat sin migrationspolitik? Uppenbart kan man säga vad som helst och s-medlemmarna köper det, så pass värdegrunds- och icke-ifrågasättande är man; en gång socialdemokrat – alltid socialdemokrat!