Hur kan man vara så fräck att man likställer kritik mot böneutrop med att man skulle vara anti-islam? Man är inne på mycket inflammatorisk och farlig retorik om man väljer att associera människor med åsikter för att försöka hitta stöd för sina tveksamma påståenden, så beter man sig inte som ledarredaktör på en av landets största tidningar; istället tar man diskussionen i sak. Böneutrop är ingen kontroversiell fråga, det har dock blivit en fråga för att människor som Melin vill få ännu en möjlighet att kleta brun sörja på de som är kritiska; något som är djupt ovärdigt i det demokratiska rummet.
Att Relativisera bort problemen
Något som blivit populärt på senaste tiden är att försöka relativisera bort att Sverige har problem, exempelvis “brottsligheten drabbar inte laglydiga eftersom många skjutningar är gäng sinsemellan” har blivit ett vardagligt argument. Nu går Melin steget längre och har gjort en uträkning kring hur många minuter i veckan vi inte har böneutrop när böneutropen motsvarar 0,00039683. Muslimska länder har bön 5 gånger per dag, 7 dagar i veckan, dvs. 1,3% (utgått från Mellins uträkning) av veckans totala tid; det betyder att 98,6% (avrundat) har dessa länder inga böneutrop. Enligt den Mellinska doktrinen skulle man vid nästa steg kunna resonera att 98,6 % av dagen slipper vi höra dessa utrop, och att det är rimligt att vara frikostig kring de 1,3 %. Filosofiskt sett kan man i nästa skede ge andra samfund möjlighet att ropa ut sina budskap då allt över 50% skulle kunna offras då majoritetskulturen skulle vara i majoritet fram till detta skede, men vilket samhälle vill vi ha?
Svensk kultur och stadsbild
Det handlar således inte om att relativisera bort det faktum att människor inte vill höra böneutrop, utan att fenomenet inte är något som funnits i den svenska samhällsbilden; vilket gör människor skeptiska. I Sverige har vi religionsfrihet, den är viktig. Dock ger inte denna frihet svenska kyrkan rätt att med megafon läsa Johannesevangeliet för alla som passerar den på vägen till tåget, flera gånger per dag. I Sverige har vi istället kyrkklockor som används för att kalla till möte, samtidigt som dessa även har en tidsfunktion och slår lite extra när klockan slår hel. Säkerligen finns det en skara politiskt korrekta och självförnekande individer som garanterat kränks och mår dåligt av dem, lyckligtvis är dessa i minoritet; samtidigt som den svenska psykiatrin är väl utbyggd. Problemet sitter inte i klockorna om man tar ställning, utan den typen av problematik finns sannolikt hos individen. Således är en naturlig lösning att erbjuda klockor till de moskéer som vill kalla till bön, det är en rimlig kompromiss eftersom klockor är en del av den svenska kulturen och stadsbilden.
Sverige har rätt att bevara sin tradition, identitet och sin kultur även om landet blir mångkulturellt; att sätta vår historia framför andra inslag är således inte fel. Det gör inte att man är anti-islam eller tycker illa om muslimer, den som påstår något sådant är den som simmar i ohederliga vatten. Vill Mellin höra dessa böneutrop så är det ett mycket trevligt inslag i länder som Turkiet eftersom det ger en orientalisk känsla på semestern, det känns att man är bortrest (ej ironi det är faktiskt trevligt och värt ett besök). Däremot så är det fel att låta det vara upp till kommunalråd eller polisen att bestämma; eftersom det kan vara mycket jobbigt att säga nej då frågan blivit kontroversiell tack vare personer som Lena Mellin. Istället bör vi fatta ett rikstäckande beslut om att dessa utrop inte önskas i Sverige, samtidigt som vi öppnar upp för klockor då det är en rimlig kompromiss; dessa ska kunna kalla till bön i Sverige på den tradition som vi har i det här landet.