Foto: Pressfoto Sverigedemokraterna

Vi ser det om och om igen, ohederliga narrativ i syfte att demonisera politiska motståndare; uppenbart missar Robert Aschberg och 200 sekunder bollen och väljer person istället för sak. Wallmark har alltså anställning som gruppledare i Stockholms stad för sitt parti, utöver det har partiet också anställt honom som politisk sekreterare i syfte att få samma lön som den politiker som är majoritetsledare. När syftet med dessa publiceringar handlar om att demonisera en sverigedemokratisk politiker gör man bort sig eftersom de större frågorna uteblir. SVT:s redaktör Ylva Larsson går dessutom mycket längre och grovt felciterar Wallmark när hon skriver att Wallmark skulle ha sagt att “andra får mycket högre lön än han” (det heter dock honom); ett argument som överhuvudtaget inte ens förts fram.

“Men Peter Wallmark försvarar sina dubbla arvoden med att borgarråden får högre lön än han. “

SVT:s Ylva Larssons omskrivning av vad Wallmark sagt

Vad Wallmark faktiskt säger

Wallmark lämnar två relevanta svar, det första är att hans lön bestämts av deras kommungrupp (dvs. inte han själv vilket SVT påstår i sina narrativ). Det andra handlar om tanken att ge samma lön oavsett om man är majoritetsledare eller oppositionsledare, något som vi också ser hos Moderaterna och Socialdemokraterna där båda partiledare tjänar som statsministern. Det är inte samma sak som att man säger att man har rätt till dessa pengar för att andra tjänar mer, vilket är ett mycket ondsint sätt att tolka det han säger. När det i SVT:s artikel påstås att man höjer sin lön för att andra tjänar mer tåls det att fråga om dessa inte gör sig skyldiga till förtal? När SVT nyligen betalade böterna för den reporter som ägnat sig åt människosmuggling, är det kanske inte helt otroligt att man har ett problem med moral hazard dvs. ökad risktagning pga. ökad försäkring på den påstått “oberoende” redaktionen.

Partipengar vs. skattepengar

En intressant fråga är huruvida det är någon skillnad på om partiet betalar mellanskillnaden som uppenbart finns i andra partier? Det faktum att partier får stora bidrag i form av skattepengar gör egentligen att det är närmast en teknisk snarare än moralisk fråga om man anställer någon till dubbla tjänster partiet förfogar över; eller om partiet “tvättar” skattepengarna först och sedan betalar ut lönepåslag? När media således påstår att partiet är unikt som skickar denna nota till skattebetalarna, tåls det att fråga vem som betalar övriga partiers lönepåslag? Orden hyckleri och dubbelmoral gör sig gällande i det undermedvetna.

Är kanslistödet för högt?

Det faktum att man kan vara både gruppledare och sin egen sekreterare gör att man kan fråga om man verkligen behöver ha en sekreterare som gruppledare. För oss konservativa skattebetalare ger det här snarare känslan av slöseri med skattepengar, eftersom man uppenbart inte behöver denna tjänst. Således tåls det att fråga hur det ser ut i andra partier, varför måste skattebetalarna betala sekreterarlöner till tjänster som andra partier helt enkelt inte efterfrågar?

Det faktum att Wallmark inte gör något olagligt gör att det är mycket anmärkningsvärt att hänga ut hans person, narrativet man borde attackera är i så fall partiet som arvoderar genom att anställa någon på dubbla stolar. När partiet står bakom honom är inte tanken att han ska arbeta 80 timmar i veckan, därför är det fel att argumentera som att han borde göra det. Det här handlar istället helt om att man omfördelar kanslistödet till hans lön, istället för att det brinner inne; eller att man anställer en sekreterare till honom. Den enda hederliga slutsatsen man kan dra är att kanslistödet är för högt, inte att den som tilldelas det är kreativ i dess användning. Ur ett demokratiskt perspektiv borde det vara medlemmarna och inte skattebetalarna som i en högre utsträckning arvoderar partiets medarbetare, skulle så vara fallet skulle lönerna ligga kring vad staten betalar istället för påslag av skattepengar direkt (som i det aktuella fallet) eller som rundat partikassorna (som är fallet i andra partier). Kanske är det största problemet att politiker sätter politikers löner?

Av Ian Fernheden

Ian Fernheden är sedan 2015 chefredaktör för tidskriften Konservativa Förnuft. Ian har en kandidatexamen i internationell ekonomi men brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst och sann kultur så som klassisk musik. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren, är lyrisk tenor och dykare när han inte skriver artiklar. Sedan november 2022 är Ian kommunalråd för Kristianstad kommun och förste vice ordförande i kommunstyrelsen, vice ordförande för kyrkorådet i Kristianstads pastorat och är även invald som ledamot av både fullmäktige i Kristianstads kommun och Region Skåne för Sverigedemokraterna.

Kommentera utan Facebook