När något som inte borde vara kontroversiellt införs av borgerliga kommuner vaknar alltid vänsteraktivistiska SVT till liv, där nyheter om högern skrivs på ett negativt, obalanserat och kritiskt sätt. Genast lyfter man narrativet huruvida det handlar om religiös diskriminering, eftersom man då indirekt misstänkliggör de som infört denna bestämmelse; dvs. man får en konfliktyta. När Socialdemokratiskt styrda Eskilstuna införde samma regel var det ingen som talade om värdegrunder eller diskriminering, utan det passerade helt obemärkt; det är inte heller något man nämner i sin artikel för att balansera resonemanget. Det går till och med så långt att Justitieministern Morgan Johansson, en man som fullständigt misslyckats i sitt uppdrag, försöker plocka poäng genom Twitter (där han tycks leva sitt liv dömt av den flitiga aktiviteten) genom att påstå att judar och muslimer inte är välkomna i Staffanstorp; en fullständigt vidrig retorik!
Staffanstorp styrs numera av M och SD. Ska det här tolkas som att man nu vill signalera att judar och muslimer inte längre är välkomna till kommunen? https://t.co/NHVX8AoYeI
— Morgan Johansson (@johanssonmorgan) 9 januari 2019
Några ord om Morgan Johanssons agerande
Lyckligtvis får denna misslyckade trötta politruk genast svar på tal där man lyfter fram Socialdemokratiskt styrda Eskilstuna inte heller serverar nötkött istället för gris; än mer pikant blir det när judiska röster höjs och inte vill bli inblandade i Johanssons demagogiska retorik.
Ska socialdemokraternas krav på förbud av kosherkött inom offentlig upphandling ses som att judar inte är välkomna i Sverige?— Tobias Holdstock (@TobiasHoldstock) 9 januari 2019
En justitieminister ska rimligen förhålla sig till huruvida saker följer lagen eller inte, att misstänkliggöra politiska motståndare som antisemiter eller dra slutsatsen av judar eller muslimer inte ska anses välkomna i Staffanstorp, särskilt om man själv redan driver dessa idéer; visar att den sortens påståenden är ytterst anmärkningsvärda och säger mer om Johanssons hederlighet. Hur är det möjligt att vederbörande placerats i beslutande position?
Problematiken att servera exklusivt nötkött till en grupp
Gratis är gott, och därför är det inte ovanligt att många människor tar det dyraste på menyn om möjligheten ges; vi vet alla hur det ser ut när politiker provar viner eller människor går på företagsfester. För de som håller på etiketten handlar det om att ta något i samma prisklass som den som betalar, när nötkött är närmast dubbelt så dyrt och exklusivt som gris; blir det därför problem kring orättvisor om vissa elever får oxfilé i skolan och andra “tvingas” äta fläskfilé. Om en skolmåltid får kosta x pengar men en grupp elever av olika skäl inte kan eller vill äta denna rätt, utan kräver en rätt som kostar 2x tåls det att fråga om det verkligen är rätt? Varför är det fel att erbjuda dessa elever ett grönt eller fisk alternativ i samma prisklass? Bland oss sekulariserade finns det säkert många andra som också vill äta nöt istället för gris, varför skulle våra “behov” vara mindre värda? Är man enligt justitieministern antisemit och vill driva alla judar och muslimer ur kommunen om man föreslår en maträtt i samma prisklass som alternativ kost; hur demagogisk är man inte om man försöker sprida den bilden?
E(s)kilstuna visar vägen
Faktum är att det här inget konstigt, det är ingen rättighet att få äta lyxmåltider i skolan; utan det handlar om att få bli mätt för att kunna studera. Det enda som hade varit kontroversiellt hade varit om skolorna serverat fläskfilé eller blodpudding, dvs. att det inte funnits någon valfrihet; vilket vegetariska eller fisk-alternativet möjliggör. När skolor idag har matsedlar är det dessutom rimligt att ta med sig en matlåda hemifrån eller en smörgås om man absolut inte kan äta maten, ett fenomen som säkerligen hänt alla människor som haft svårt för en viss typ av maträtt; att således kunna planera erbjuder människor med matpreferenser att själv kunna påverka sin situation.
När Socialdemokraterna inför regler som påverkar olika minoriteter talar ingen journalist om diskriminering, mänskliga rättigheter eller antisemitism; utan deras välpolerade värde(av)grund gör att frågorna uteblir. Genast köper journalisterna att det då handlar om ekonomiska aspekter, medans när borgerliga Staffanstorp gör samma sak av ekonomiska skäl flyttar påstått oberoende journalister inom public service det till kultur i form av “förnekande av diskriminering”. Praktiskt taget halva artikeln handlar om diskriminering, trots att kommunen lyfter fram ekonomi; hur är det möjligt i en skattefinansierad media?
För alla som sett filmen “Wag the Dog” använder en spinndoktor (Robert DeNiro) frasen “Det har ingenting med B2-bombplanen att göra” dvs. man får diskussionen till ett område som inte har med saken att göra (ekonomi blir i SVT:s artikel kulturella aspekter). Därför blir det mycket bisarrt när Moderata-kommuner hängs ut i media, och Socialdemokraterna bedriver samma politik; men det granskar ingen. Sverige behöver en oberoende public service, och dessutom måste man kunna bedriva jämlik ekonomisk politik utan att man ständigt ska göra alla minoriteter till offer. Det räcker med splittring i det här landet!